Att förstå den syriska krisen: ett decennium av tragedi och hopp

Vad handlar krisen om?

Krisen i Syrien bottnar i en komplex situation utlöst av ett samspel mellan politiska, sociala och ekonomiska faktorer. Dess utbrott 2011 ledde till utbrett missnöje och protester mot president Bashar al-Assads regim.

Inledningsvis fredliga demonstrationer, som syftade till att förespråka politiska reformer, eskalerade snabbt till ett brutalt inbördeskrig kännetecknat av regeringsnedslag, rebelluppror och externa ingripanden.

Med tiden har konflikten metamorfoserats till en mångfacetterad kris, kantad av genomgripande våld, massfördrivning och djupt humanitärt lidande. I februari 2023 drabbade flera jordbävningar, de starkaste med en magnitud 7,8 i sydöstra Turkiet, nära den syriska gränsen. Fler än 50 000 människor dog, fler än 7 000 i Syrien. Katastrofens omfattning saknar motstycke.

En kvinna med en katt på axeln
Butiksägare i Jandairis, norra Aleppos landsbygd, Syrien. Foto UNOCHA/
Ali Haj Suleiman

Vad ledde fram till konflikten?

Rötterna till den syriska konflikten kan spåras tillbaka till årtionden av auktoritärt styre, socioekonomiska skillnader och regionala spänningar. År av politiskt förtryck, ekonomisk stagnation och brist på möjligheter underblåste allmänhetens missnöje och förbittring mot Assads regim. Rörelser i anknytning till Den arabiska våren i grannländerna inspirerade syrier att kräva demokratiska reformer och större friheter. Regimens brutala tillslag mot oliktänkande och militariseringen av oppositionsgrupper ledde till en upptrappning av våld och början till ett inbördeskrig.

En stad i katastrofsituation
50 000 dödades i jordbävningarna 2023, inklusive fler än 7 000 i Syrien.

Hur påverkas människorna (och miljön) i området?

Syriens befolkning uppgår till cirka 23,9 miljoner, enligt Worldometers analys av senaste FN-data och har en total landyta på 183 630 kvadratkilometer. Effekterna av krisen på civilbefolkningen i Syrien har varit katastrofala. 6,7 miljoner syrier har drivits på flykt internt eller tvingats söka skydd i grannländerna.

Detta resulterade i totalt 5 075 989 registrerade flyktingar mestadels i Turkiet, Libanon, Jordanien, Irak och Egypten. Konflikten har resulterat i omfattande förluster av människoliv, förstörelse av infrastruktur och störningar i viktiga tjänster såsom sjukvård och utbildning. Dessutom har långvariga strider och urskillningslösa attacker lett till miljöförstöring, föroreningar och förlust av biologisk mångfald, vilket ytterligare förvärrar den humanitära och ekologiska avgiften.

Människor som bär på tunga saker
Flyktinglägret i Idlib. Foto:
OCHA/Mohanad Zaya

Vad gör FN för att lösa krisen?

Förenta Nationerna har tillsammans med sina humanitära partner legat i framkant i ansträngningarna för att lindra det syriska folkets lidande och ta itu med de grundläggande orsakerna till krisen. Genom olika organ, program och initiativ är FN engagerat i att ge livräddande hjälp, skydd och stöd till drabbade samhällen. Detta inkluderar att tillhandahålla humanitärt bistånd, underlätta tillgången till viktiga tjänster, främja fredsbyggande och försoning och förespråka respekt för mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Vilka FN-organ är inblandade och hur?

Flera FN-organ är aktivt involverade i att ta itu med olika aspekter av den syriska krisen: FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ger skydd och hjälp till flyktingar och personer på flykt internt, i form av skydd, mat och hälsovård.

Världslivsmedelsprogrammet (WFP) levererar livsmedelsbistånd till utsatta inom Syriens befolkning och stödjer program för livsmedelsförsörjning. Cirka 12,9 miljoner människor lever i en situation som innefattar livsmedelsosäkerhet och 2,6 miljoner människor riskerar att svälta.

FN:s barnfond (UNICEF) fokuserar på att skydda och främja rättigheterna för barn som drabbats av konflikten samt strävar efter att ge dem tillgång till utbildning, hälsovård och psykosocialt stöd.

Världshälsoorganisationen (WHO) arbetar för att stärka hälsosystemen, bekämpa sjukdomsutbrott och ge medicinsk hjälp till samhällen i nöd.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) stöder insatser för att bygga upp motståndskraft, försörjningsprogram och samhällsbaserade initiativ för att främja återhämtning och hållbar utveckling.

Vilka Globala mål är kopplade till denna kris?

Krisen i Syrien är nära kopplad till flera Global mål för hållbar utveckling (SDG). Dessa innefattar till exempel:

1: Ingen fattigdom – Konflikten har förvärrat fattigdom och ojämlikhet, och drivit miljontals syrier in i extrema svårigheter och nöd.

16: Fredliga och inkluderande samhällen – Strävan efter fred, stabilitet och inkluderande styrning är avgörande för att lösa konflikten och bygga ett fredligt och inkluderande samhälle i Syrien.

Hur kan du engagera dig?

Privatpersoner kan bidra till att hantera krisen i Syrien på olika sätt, till exempel genom att: Öka medvetenheten om den humanitära situationen och förespråka politiska lösningar och internationellt stöd. Stödja initiativ som främjar fredsbyggande, försoning och dialog mellan motstridiga parter. Ge sin tid till volontärarbete, färdigheter eller resurser till lokala eller internationella organisationer som är engagerade i humanitära hjälp- och utvecklingsinsatser. Donera till välrenommerade humanitära organisationer som arbetar på plats för att ge hjälp och stöd till drabbade samhällen.

Hjälp oss att skydda syriska flyktingar. Donera till Syrien här

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19