Bakom rubrikerna: Folk i Haiti lever i skräck för det brutala gängvåldet

Vad handlar krisen i Haiti om?

Haiti lider av brutalt våldsamma beväpnade gäng som har omringat huvudstaden, blockerat huvudinfarter och kontrollerar tillgången till vatten, mat och hälsovård. Gäng har även använt sexuellt våld som ett vapen för att ingjuta rädsla i befolkningen.

Haitis militära styrka är liten och blygsamt utrustad. Den haitiska nationella polisen (HNP) kan inte fullt ut begränsa våldsamheterna utan behöver internationellt stöd, vilket leder till att haitierna inte kan återvända till en situation där de kan leva sina dagliga liv utan rädsla för att bli mördade, fördrivna, kidnappade eller våldtagna.

Medierapporter tyder på att 162 beväpnade gäng med 3 000 ”soldater” utövar kontroll över cirka 80 procent av huvudstaden.

En tältby med människor på flykt
Många av dem som har fördrivits på grund av kriget bor i tält. Foto: Giles Clarke/UN News.

Bakgrund till situationen

Haiti blev självständigt 1804 efter ett uppror mot Frankrikes beslut att återinföra slaveri. Från 1915 till 1934 ockuperades det av USA.

Haiti har upplevt politisk instabilitet och våld under långa perioder av sin historia. Från 1957 till 1986 styrdes Haiti av Duvalierfamiljens diktatur. Sedan dess har det varit demokratiska och ofta oregelbundna val – en militärkupp och sporadiskt politiskt våld. USA skickade väpnade styrkor till Haiti 1994 och 2004.

Haitis senast valda president, Jovenel Moïse, mördades 2021. Mordet ledde till ett maktvakuum på den högsta nivån i Haitis regering, där Ariel Henry har fungerat som interimistisk premiärminister och president.

Ett tropiskt landskap sett ovanifrån
Haiti sett från luften. Foto: Wikimedia/Creative Commons Public Domain

Inverkan på Haitis befolkning och omgivning

Haiti är plågat av våld som har eskalerat till oöverträffade nivåer.

Mellan 1 januari och 9 september 2023 rapporterades 3 000 mord; och över 1 500 personer har kidnappats och tagits gisslan mot lösen. Enligt FN:s uppgifter har omkring 200 000 människor (varav hälften är barn) tvingats fly sina hem eftersom det helt enkelt är för farligt att vara kvar. Tiotusentals barn kan inte gå i skolan på grund av den otrygga miljön.

En av två haitier lever i extrem fattigdom, lider av hunger och saknar kontinuerlig tillgång till dricksvatten.

Förutom de orkaner som härjade landet 2008, drabbade en förödande jordbävning Haiti 2010 som dödade 316 000 människor och lämnade mer än en miljon haitier hemlösa. Trots internationella ansträngning att ge bistånd har Haiti fortfarande inte återhämtat sig helt.

En man som skördar en enorm klase bananer i en skogsmiljö
Iler Cambronne visar ett tungt gäng kokbananer. Hans produkter distribueras till skolor som en del av WFP:s hemodlade skolbespisning i Haiti. Foto: WFP/Pedro Rodrigues

FN:s svar på krisen i Haiti

I oktober förra året godkände FN:s säkerhetsråd utplaceringen av ett multinationellt säkerhetsuppdrag (MSS) för att stödja Haitis belägrade polisstyrka, som Kenya erbjöd sig att leda. Det förväntas att verksamheten kommer att omfatta en personalstyrka på 1 000 personer. Säkerhetsuppdraget kommer inte att vara en FN-operation, till skillnad från MINUSTAH, FN:s fredsbevarande uppdrag till Haiti, som avslutades 2017.

Maria Isabel Salvador, FN:s särskilda representant för Haiti, sa i sin senaste rapport till säkerhetsrådet att även om det är nödvändigt att förbättra säkerhetssituationen för att bryta cirkeln av överlappande kriser som drabbar landet, kan långsiktig stabilitet endast uppnås genom en nationellt styrd och inkluderande politisk process, inklusive trovärdiga val. FN i Haiti (BINUH) har gett stöd vid de senaste samtalen inom Haiti. En överenskommelse om politiska reformer och öppna val nåddes i december 2022. FN har lanserat en humanitär reaktionsplan, som kräver 720 miljoner dollar för att hjälpa mer än tre miljoner människor. Den är dock bara finansierad till 23 procent.

En mamma omgiven av två döttrar som sitter vid ett bord
WFP:s skolmåltider ger eleverna – inklusive Magalis döttrar – den energi de behöver för att studera och fullfölja sina ambitioner. Foto: WFP/Pedro Rodrigues

FN-organens roll i krisen

År 2024 uppskattar UNICEF att 3 miljoner barn över hela Haiti kommer att behöva humanitärt bistånd på grund av eskalerande våld, undernäring, kolera samt grundläggande service som befinner sig på gränsen till kollaps. 420 000 barn får dagliga måltider i skolor över hela landet, med stöd från Världslivsmedelsprogrammet WFP. WHO planerar att stärka insatsförmågan för kolera och epidemier i Haiti genom att samarbeta med begränsade hälsopartners. UN Women, i samarbete med CARE International, regeringen och FN-organ, har stärkt sitt team i Haiti.

SDG: Bland de globala mål för hållbar utveckling som står på spel i Haiti finns #3: God hälsa och välbefinnande: #5: Jämställdhet, #8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, #10: Minskad ojämlikhet och #16: Fredliga och inkluderande samhällen.

Gör skillnad och engagera dig: Din röst är viktig! Dela den här artikeln på dina sociala medier och prata om denna kris i ditt nätverk. Du kan också välja att hjälpa till genom de FN-organ som verkar i Haiti.

Donera idag via dessa länkar:

Stöd jämställdhetsarbete: UN Women

Ge en måltid till haitiska människor i nöd: WFP

Ge barn i Haiti den framtid de förtjänar: UNICEF

Hjälp WHO att bekämpa epidemiutbrott: WHO

Läs mer här och här

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19