6.7.2015 – Finland har bestämt att skära ned på utvecklingsbiståndet med 300 miljoner euro från början av nästa år.
Den nya regeringen bestämde även att inkomster från handeln med utsläppsrättigheter inte längre styrs mot biståndet. Därför kommer biståndet totalt att sjunka med 40-43 %.
Enligt Finlands minister för utrikeshandel och utveckling, Lenita Toivakka, är nedskärningarna nödvändiga om Finlands statsskuld ska kunna åtgärdas. ”Detta är inte ett moraliskt eller ideologiskt beslut, utan helt enkelt ett ekonomiskt beslut. Vår ekonomi sitter fast i en nedgående spiral. På lång sikt håller Finland fortfarande fast vid ett biståndsmål på 0,7 procent”, säger Toivakka.
Beslutet var enligt Toivakka enhälligt. Det står däremot klart att sannfinländarnas parti har påverkat nedskärningarna, eftersom det varit deras långsiktiga mål och eventuellt krav för att delta i regeringsdiskussionerna.
Förra året spenderade Finland 0,6 % av sin BNP på utvecklingsbistånd. Från och med 2016 faller procenten till 0,35. Beslutet väckte uppmärksamhet även utanför Finland, delvis på grund av kontrasten till andra länders beslut. T.ex. har Tysklands regering utlyst den största höjningen och den största utvecklingsbiståndsbudgeten i republikens historia.
Åtstramningar där det finns minst att hämta?
Nedskärningarnas detaljer är ännu oklara. Enligt Toivakka kommer de största mottagarländerna att förlora mest. Dessa inkluderar långvariga bilaterala partners som Tanzania, Kenya och Vietnam, liksom internationella och FN-organisationer.
Toivakka bekräftar i en artikel i Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat, att Finland kommer att finansiera färre FN-organisationer, och istället fokusera på dem som är ”centrala” för de värden Finland helst för fram: UN Women, UNICEF och UNFPA (FN:s befolkningsfond). ”Över 500 organisationer stöttas med regeringsbidrag. Det är mycket för ett litet land. Vi kommer inte att glömma bort de fattigaste, och vi kommer speciellt att koncentrera oss på att stärka kvinnors och barns situation i utvecklingsländer.”
Utvecklingsorganisationer beskyller nu ministern för att bagatellisera nedskärningarnas effekter. Enligt Kepa, en paraplyorganisation för finska, icke-statliga utvecklingsorganisationer, gör regeringen precis det som den säger sig inte göra: strama åt på de mest fattigas bekostnad.
”De planerade nedskärningarna skapar besparingar som inte blir mer än 0,06-0,08 % av årets budget. För vår ekonomi är effekten liten, men för de miljoner människor som är beroende av biståndet, är effekten enorm. Nedskärningarna kommer att undergräva det långvariga och effektiva arbete ideella organisationer har utfört i åratal”, skriver Kepas exekutiva direktör Timo Lappalainen.
I ett gemensamt uttalande av de finska FN-organisationerna, påpekas det även att man hjälper sig själv genom att hjälpa andra. Att minska på den globala fattigdomen och uppmuntra hållbar utveckling är det bästa sättet att förhindra kriser, sjukdomsspridning, migration och terrorism.
Hopp för företag
Trots protesterna verkar regeringen fast besluten att skrida vidare med nedskärningarna. Toivakka påpekar att en minskad budget leder till att pengarna måste spenderas mer ansvarsfullt än tidigare. Detta betyder enligt henne ökad transparens och sammanslagning av projekt för att spara på administrativa kostnader.
”Vi kan inte öronmärka en viss del av vår budget för utvecklingsbistånd bara för att köpa oss ett rent samvete. Då vi spenderar en miljard av skattebetalarnas pengar på bistånd, måste vi veta vilken effekt det har.”
Toivakka skulle även vilja se fler företag stiga fram och bära sin del av bördan för allas bästa. Organisationerna förhåller sig däremot skeptiska till denna tanke.
”Utmaningen är att bygga upp samarbete som baserar sig på delade värden, följer principerna för hållbar utveckling och fortfarande bringar vinst. Detta är orsaken till att företag inte bidrar mer än 3 % till utvecklingsorganisationers arbete”, summerar programledare Outi Hannula från Kepa.
Artikeln ingår i UNRIC:s nyhetsbrev för juni 2015. Resten av artiklarna hittar du här.
