Planeten blir allt varmare – extrem värme och kraftiga skyfall har drabbat människor under hela året. Hur ska världen anpassa sig till det nya klimatet, och vem ska betala för de klimatrelaterade skadorna? Finansiering, utfasning av fossila bränslen, elektrifiering och AI står på dagordningen när FN samlar världsledare till COP31 i Antalya i Türkiye.
Världen har fler verktyg än någonsin för att bekämpa klimatförändringarna, men miljontals människor har fortfarande inte möjlighet att dra nytta av dem. Samtidigt som tekniken för ren energi utvecklas snabbare än någonsin är utmaningen för länderna vid COP31 inte längre bara att hitta lösningar – utan att se till att alla har råd med dem. Katastrofala översvämningar, dödliga värmeböljor och långvarig torka har präglat 2026, ett år då forskare bekräftade att världen är på väg att överskrida Parisavtalets temperaturgräns på 1,5 °C.
Med början idag kommer regeringsledare att träffas i Antalya i Türkiye. FN:s klimatkonferens COP31 förväntas framför allt handla om hur de ständigt ökande utsläppen av växthusgaser ska begränsas. Enligt experter överhettar dessa utsläpp planeten och driver den mot farliga klimatmässiga brytpunkter.
”Vetenskapen är tydlig. Trots vissa framsteg under de senaste åren är världen på väg att överskrida 1,5 °C global uppvärmning”, säger Martin Krause, chef för klimatförändringsavdelningen vid FN:s miljöprogram (UNEP). ”Vi måste se till att detta överskridande blir så litet och kortvarigt som möjligt. COP31 erbjuder en avgörande möjlighet att omvandla klimatåtaganden till konkreta åtgärder – och att börja vända temperaturkurvan nedåt.”
I september visade UNEP:s rapport Limiting Overshoot att den globala medeltemperaturen oundvikligen kommer att stiga mer än 1,5 °C över förindustriella nivåer, sannolikt inom de närmaste åren. Det skulle innebära att ett av målen i Parisavtalet överskrids och ökar riskerna för torka, översvämningar, stigande havsnivåer och omfattande skogsbränder, enligt rapporten.
Här följer en närmare titt på de frågor som förväntas dominera COP31:
1. Att hålla uppvärmningen så nära 1,5 °C som möjligt
En av de viktigaste frågorna vid COP31 kommer att vara hur länderna ska hantera det faktum att temperaturen åtminstone tillfälligt kommer att stiga över 1,5 °C. Varje bråkdel av en grad spelar roll, och varje år som temperaturen ligger över 1,5 °C ökar riskerna för ekosystem, ekonomier och samhällen.
COP31 kommer att pröva om regeringarna är beredda att anpassa sin politik, sina investeringar och sitt internationella samarbete till en utveckling som begränsar temperaturöverskridandet och gör det möjligt för temperaturen att återgå till under 1,5 °C så snabbt som möjligt. Murat Kurum, Turkiets minister för miljö, stadsutveckling och klimatförändringar, är ordförande för COP31, medan Chris Bowen, Australiens minister för klimatförändringar och energi, leder de officiella klimatförhandlingarna.
2. Att omvandla klimatlöften till konkreta åtgärder
COP31 kommer att erbjuda ett avgörande tillfälle att bedöma om länderna omsätter sina klimatåtaganden i praktiken, genom att bland annat bygga ut ren elproduktion, minska beroendet av fossila bränslen, stoppa avskogningen och förbereda sig för klimatrelaterade kriser.
Türkiyes COP31-ordförandeskap har presenterat frivilliga mål som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Dessa omfattar bland annat att öka den globala elektrifieringsgraden till 35 procent fram till 2035 och att minska energiintensiteten inom byggsektorn med minst 25 procent fram till 2035, tillsammans med andra prioriteringar.
3. Att tillhandahålla klimatfinansiering till de länder som behöver den mest
Ett viktigt test för COP31 blir om industriländerna kan göra framsteg i genomförandet av ett gemensamt mål som innebär att de ska mobilisera minst 300 miljarder amerikanska dollar årligen i klimatfinansiering till utvecklingsländer senast 2035.
Finansiering för klimatanpassning och stöd till länder som drabbas av förluster och skador till följd av klimatrelaterade katastrofer kommer att stå högt på dagordningen. Utvecklingsländer och små önationer har upprepade gånger efterlyst mer lättillgänglig och förutsägbar finansiering inom dessa områden.
UNEP:s Adaptation Gap Report 2026 visar omfattningen av utmaningen: även om den nuvarande internationella offentliga finansieringen för klimatanpassning tredubblas skulle den endast täcka 23–29 procent av utvecklingsländernas behov.
4. Att hjälpa samhällen att anpassa sig till en varmare värld
Vid COP31 kommer förhandlingarna också att fokusera på framstegen mot det globala anpassningsmålet (Global Goal on Adaptation), ett internationellt ramverk som syftar till att stärka ländernas förmåga att mäta sin motståndskraft mot klimatförändringarna. Regeringarna kommer också att möta krav på att förbättra sina nationella klimatanpassningsplaner, investera i åtgärder som skyddar utsatta samhällen och öka finansieringen för klimatanpassning.
Ett växande orosmoment är extrem värme. I takt med att temperaturerna fortsätter att stiga blir det allt tydligare att tillgång till hållbar nedkylning är avgörande för att skydda liv, stödja folkhälsan, stärka livsmedelsförsörjningen, öka produktiviteten och motståndskraften samt minska utsläppen av växthusgaser.
5. Att påskynda övergången till ren energi
Energisystemen står för ungefär 70 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, vilket gör övergången till renare energikällor avgörande för att uppnå de internationella klimatmålen.
Elektrifiering håller på att bli ett centralt tema i både COP31:s handlingsagenda och förhandlingar. En ökad elektrifiering i kombination med en utbyggnad av förnybar energi, modernisering av elnäten och förbättrad energieffektivitet kan minska beroendet av bränslen med höga utsläpp och få utsläppen att minska. Framsteg inom denna sektor skulle visa hur klimatåtgärder samtidigt kan minska utsläppen, förbättra energisäkerheten, sänka kostnaderna och stärka motståndskraften mot klimatförändringarnas konsekvenser.
6. Att minska metanutsläppen och hantera avfall
När länderna står inför risken att den globala uppvärmningen överskrider 1,5 °C erbjuder minskade metanutsläpp en av de snabbaste möjligheterna att bromsa uppvärmningen på kort sikt. COP31 kommer att bli ett viktigt test på om regeringarna går från åtaganden till konkreta minskningar av metanutsläppen inom energi-, jordbruks- och avfallssektorerna.
Avfallshantering kommer att vara en viktig fråga som drivs av Türkiyes ordförandeskap genom handlingsagendan. En prioritering är att minska mängden matavfall och annat organiskt avfall som skickas till deponier, där det bryts ned och släpper ut metan i atmosfären. Metanutsläpp från organiskt avfall är fortfarande en betydande och ofta förbisedd källa till växthusgaser.
7. Att stärka det internationella klimatsamarbetet
COP31 kommer också att pröva om länderna kan samarbeta i ett alltmer splittrat geopolitiskt läge.
Med nästan 200 länder som deltar i förhandlingarna och som har olika ekonomiska förutsättningar och politiska prioriteringar är det ”aldrig enkelt” att nå enighet, säger Krause. ”Ingen enskild COP-konferens kan lösa klimatkrisen, men förhoppningsvis kommer COP31 att föra oss ett verkligt steg framåt.”
Vad är COP31 och varför är det viktigt?
COP står för Conference of the Parties, vilket betyder partskonferensen. I det här fallet handlar det om de länder som är parter i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Dessa årliga möten ger regeringarna möjlighet att utvärdera framstegen och förhandla om hur klimatförändringarna ska bekämpas – en utmaning som inget enskilt land kan lösa på egen hand.
Förhandlingarna ledde fram till det historiska Parisavtalet 2015, då länderna åtog sig att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 °C och fortsätta ansträngningarna för att begränsa den till 1,5 °C över förindustriella nivåer.