Världsdiabetesdagen: En global utmaning

Med temat ”Tidiga insatser vid diabetes” riktar Världsdiabetesdagen den 14 november 2026 uppmärksamheten mot det akuta behovet av tidigare diagnos, starkare förebyggande insatser och mer jämlik tillgång till diabetesvård världen över.

Samtidigt som framsteg inom forskning och behandling förändrar diabetesvården i delar av världen, möter miljontals människor fortfarande hinder för att få tillgång till livsviktiga läkemedel, tekniska hjälpmedel och kontinuerlig hälso- och sjukvård.

”Tidiga insatser vid diabetes” lyfter fram betydelsen av att upptäcka sjukdomen i tid, minska risken för typ 2-diabetes och säkerställa tillgång till lämplig behandling. Enligt International Diabetes Federation (IDF) levde omkring 589 miljoner vuxna människor i världen med diabetes under 2024, och fler än fyra av tio var ovetande om sin sjukdom.

Utmaningen handlar om mer än att ställa diagnos. Tillgången till insulin, livsviktiga läkemedel, blodsockermätning och kontinuerlig vård är fortfarande mycket ojämlik. Världshälsoorganisationens (WHO) globala diabetesinitiativ, Global Diabetes Compact, har därför fastställt globala mål för 2030. Ett av målen är att 100 procent av alla personer med typ 1-diabetes ska ha tillgång till insulin till ett överkomligt pris och möjlighet till egenkontroll av blodsockret.

Människor som spelar bollspel
Diabetes kan behandlas med kost, fysisk aktivitet och läkemedel. Komplikationer kan förebyggas genom regelbundna undersökningar och behandling i rätt tid, uppger WHO. Foto: Karin Beate Nøsterud/norden.org

Forskning och innovation: Ett nordiskt perspektiv

Samtidigt som tillgången till diabetesvård fortfarande är ojämlik globalt erbjuder de nordiska länderna viktiga exempel på forskningssamarbete, teknisk utveckling och långsiktig patientvård. Finland, Sverige och Norge hör till de länder som har högst förekomst av typ 1-diabetes, särskilt bland barn. Finland ligger alltjämt bland de högsta i världen.

Det ökande antalet personer som lever med diabetes i Danmark och den relativt höga uppskattade förekomsten på Island visar att diabetesutmaningen omfattar hela Norden, oavsett befolkningsstorlek eller hur välutvecklade de nationella sjukvårdssystemen är.

Lena Thorn, docent i allmänmedicin vid Helsingfors universitet och ansvarig för forskningsprojektet FinnDiane, har forskat om typ 1-diabetes och dess långsiktiga komplikationer i mer än 25 år.

FinnDiane är ett samarbete mellan Folkhälsans forskningscentrum, Helsingfors universitet och Helsingfors universitetssjukhus. Projektet har följt mer än 5 500 personer med typ 1-diabetes under nästan tre decennier. Forskningen undersöker varför vissa personer utvecklar långsiktiga komplikationer medan andra inte gör det, samt vilka faktorer som bidrar till ett hälsosamt åldrande.

”Forskare tror att en kombination av genetisk sårbarhet och miljöfaktorer bidrar till den höga förekomsten av typ 1-diabetes i Norden. Trots omfattande forskning vet vi fortfarande inte exakt vilka miljöfaktorer som driver utvecklingen av sjukdomen”, förklarar Thorn.

Genom att upptäcka diabetesrelaterade autoantikroppar i blodet kan screening identifiera personer med ökad risk att utveckla typ 1-diabetes. Dessa personer kan eventuellt ha nytta av nya behandlingar som syftar till att fördröja eller förebygga sjukdomen. Andra lovande forskningsområden omfattar behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet samt forskning om att ersätta skadade insulinproducerande celler.

En äldre person på en gata
Antalet personer som lever med diabetes ökade från 200 miljoner år 1990 till 830 miljoner år 2022. Förekomsten har ökat snabbare i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer. Foto: Benjamin Suomela/Norden.org

Kunskapsutbyte och förbättrad tillgång till vård

Diabetesvården i de nordiska länderna håller generellt en hög standard, och regionen är snabb med att införa tekniska framsteg. Hybrida system med automatiserad insulintillförsel, som automatiskt anpassar insulindoseringen efter blodsockernivån, blir allt vanligare och en allt mer etablerad del av standardbehandlingen vid typ 1-diabetes.

”Dessa system möjliggör betydligt bättre blodsockerkontroll, men kanske framför allt gör de vardagen enklare för personer som lever med typ 1-diabetes”, säger Thorn.

De nordiska länderna har också olika styrkor som de kan dela med sig av. Danmark har starka kopplingar mellan specialiserade diabetesmottagningar och forskning, Sverige har ett omfattande nationellt kvalitetsregister för diabetes, medan Finland har en stark forskningstradition och stor diabeteskompetens inom primärvården.

Den globala situationen ser dock fortfarande mycket annorlunda ut. Avancerade behandlingar och tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga i höginkomstländer är fortfarande utom räckhåll för många människor i andra delar av världen. Att minska dessa ojämlikheter är avgörande, särskilt för personer med typ 1-diabetes som är beroende av livslång insulinbehandling.

”Globalt sett finns det stora ojämlikheter när det gäller vården av personer med typ 1-diabetes. Därför är arbetet för att säkerställa jämlik tillgång till behandling världen över särskilt viktigt”, betonar Thorn.

Att stärka sjukvårdssystemen, förbättra tillgången till livsviktiga läkemedel och säkerställa en ekonomiskt överkomlig och kontinuerlig vård är avgörande för att uppnå allmän hälso- och sjukvård för alla.

Senaste artiklar