”Det finns ingen bättre tumregel för en generalsekreterare, än att när man närmar sig en ny utmaning eller kris, fråga sig själv: ’Vad skulle Hammarskjöld ha gjort?'”
FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan ställde den frågan i Uppsala i september 2001, fyra decennier efter Dag Hammarskjölds död. Citatet speglar Hammarskjöld, FN:s andra FN-generalsekreterare i historien och det bestående inflytande och den roll han hade inom FN i hanteringen av internationella kriser.
För sextiofem år sedan i september, dog Dag Hammarskjöld, under sina aspirationer att försöka förhandla fram fred i Kongo. Natten mellan 17 och 18 september 1961 kraschade flygplanet som transporterade FN:s generalsekreterare till Ndola, då i Nordrhodesia, strax efter midnatt. Hammarskjöld var på väg för att träffa Moïse Tshombe, ledaren för den separatistiska provinsen Katanga, som en del av försöken att förhandla fram ett slut på konflikten. Hammarskjöld, 56, och 15 andra ombord omkom.
Yngsta generalsekreteraren någonsin
Hammarskjölds död innebar ett abrupt slut på en karriär där han tjänstgjort som generalsekreterare i mer än åtta år. Han var den yngsta personen någonsin att tjänstgöra som FN:s generalsekreterare då han tillträdde vid 47 års ålder, enhälligt vald 1953 och omvald för en andra mandatperiod 1957, och ledde organisationen genom några av kalla krigets stora internationella kriser, inklusive Suezkrisen och Kongokrisen. Under hans tid utvecklades även generalsekreterarens roll inom internationell diplomati och konflikthantering avsevärt.
Chocken över hans död sträckte sig långt bortom FN. Vid ett tal inför FN:s generalförsamling i New York den 25 september 1961 hyllade USA:s president John F. Kennedy generalsekreteraren och förklarade: ”Dag Hammarskjöld är död. Men Förenta nationerna lever.”
Kennedy beskrev Hammarskjöld som ”en ädel fredstjänare” och uppmanade det internationella samfundet att säkerställa att hans arbete inte varit förgäves. ”Låt oss därför här besluta att Dag Hammarskjöld inte levde, eller dog, förgäves,” sade han till församlingen.
Olösta omständigheter
Omständigheterna kring kraschen har varit föremål för utredning och debatt i mer än sex decennier. De första undersökningarna antydde pilotproblem, men en FN-utredningskommission 1962 drog slutsatsen att den varken kunde bekräfta eller utesluta de olika hypoteserna kring kraschen, inklusive sabotage.
Man har återkommit till fallet flera gånger. År 2024 rapporterade en av FN utnämnd person, Mohamed Chande Othman, att en extern attack eller hot fortfarande var en rimlig förklaring. Han drog också slutsatsen att det var ”nästan säkert” att specifik och avgörande information relevant för fallet har förblivit oavslöjade i arkiven i vissa medlemsstater.
Politiskt oberoende
Dag Hammarskjöld föddes den 29 juli 1905 och växte upp i Uppsala, Sverige. Innan han inledde sin kärriär inom Förenta Nationerna tjänstgjorde han inom svensk offentlig förvaltning och finans. Vid 31 års ålder, efter att ha tjänstgjort ett år som sekreterare vid Sveriges nationalbank, utsågs han till permanent understatssekreterare vid Finansministeriet, där han spelade en viktig roll i utformningen av svensk finanspolitik.
Trots att han tjänstgjorde under en socialdemokratisk regering tillhörde Hammarskjöld inget politiskt parti och betraktade sig själv som politiskt oberoende. År 1954 blev han medlem i Svenska Akademien. Hammarskjöld tilldelades också Nobels fredspris postumt och blev därmed den enda Nobelpristagaren som fått priset efter sin död.
”Det högsta offret”
Efterföljande FN-generalsekreterare har reflekterat över Hammarskjölds insats för organisationen. År 2018 höll António Guterres den årliga Dag Hammarskjöld-föreläsningen i Uppsala. Han beskrev Hammarskjölds död som det ”högsta offret”.
År 2001 tog Kofi Annan upp Hammarskjölds inflytande på generalsekreterarämbetet i sin motsvarande föreläsning i Uppsala. När han reflekterade över de utmaningar som de som skulle inneha posten efter honom stod inför, sade Annan: ”Det finns ingen bättre tumregel för en generalsekreterare, när han närmar sig varje ny utmaning eller kris, än att fråga sig själv: ’hur skulle Hammarskjöld ha hanterat detta?'”
65-årsjubileum
Den 8 september 2026 höll FN en kransnedläggningsceremoni vid sitt högkvarter i New York för att uppmärksamma 65-årsdagen av Hammarskjölds död. I sitt anförande hyllade generalsekreterare António Guterres Hammarskjöld och de 15 kollegor och besättningsmedlemmar som dog med honom.
”Vi samlas för att hedra Dag Hammarskjölds liv och arv, som tragiskt dödades för 65 år sedan,” sade Guterres. ”De värderingar som herr Hammarskjöld kämpade för – och den passion med vilken han följde dem – har gjort honom till en inspirationskälla för mig och otaliga FN-kollegor genom åren.”
Guterres mindes också dem som följde Hammarskjöld på hans sista uppdrag. ”När vi lägger denna krans minns vi inte bara herr Hammarskjöld, utan också de 15 kollegor och besättningen som följde med honom,” sade han. ”De kom från länder över hela världen och inkluderade politiska rådgivare, juridiska specialister, tolkar, säkerhetsofficerare och piloter. Ingen överlevde kraschen.”
Minneshögtiden 2026 ägde rum mot bakgrund av fortsatta frågor om omständigheterna kring Hammarskjölds död. Mer än sex decennier efter kraschen fortsätter Förenta Nationerna att undersöka information om vad som hände nära Ndola och uppmuntra medlemsstaterna att tillhandahålla relevant arkivmaterial. Guterres avslutade med att påminna om Hammarskjölds egna ord om relationen mellan personligt ansvar och fred:
”Vårt arbete för fred måste börja i var och en av oss i den privata världen. För att bygga en värld utan rädsla måste vi vara utan rädsla. För att bygga en rättvis värld måste vi vara rättvisa.”