Två av de nordiska länderna, Danmark och Norge, var grundare av FN 1945. Två andra, Island och Sverige gick med ett år senare 1946 och Finland 1955.
De två första generalsekreterarna var från Norge och Sverige. Norska Tryggve Lie var den första generalsekreteraren (1946-1952). Hans efterträdare Dag Hammarskjöld tjänstgjorde från 1953 till sin tragiska död 1961 i Kongo där han förmedlade i ett inbördeskrig.
Alla fem nordiska länder är bland de största bidragsgivarna till FN och dess byråer, inte minst inom jämställdhetsfrågor och utveckling, samt är viktiga givare i humanitära frågor. De är också traditionellt stora bidragsgivare till FN:s fredsbevarande.
Fyra av de fem nordiska länderna har suttat i FN:s säkerhetsråd. Norge valdes till säkerhetsrådet för en femårsperiod, 2021-2022, för femte gången. Sverige satt senast i rådet 2017-2018 för fjärde gången. Danmark har tjänat lika fyra gånger och Finland en gång. Detta innebär att Nordiska rådet boxar över sin viktklass. Som jämförelse har de fem nordiska länderna med en sammanlagd befolkning på cirka 27 miljoner tjänat 14 gånger i säkerhetsrådet. Indien som kommer att sitta i rådet med Norge 2021-2022 har en befolkning på 1 360 miljoner och tjänar för åttonde gången.
”De nordiska länderna är trogna vänner till FN och orsakerna till multilateralism och hållbar utveckling,” sade FN: s generalsekreterare António Guterres i sina kommentarer till Nordiska rådet den 27 oktober 2020.
Gro Harlem Brundtland, tidigare Norges premiärminister, utnämndes faktiskt till ordförande för en kommission 1983. Den så kallade Brundtlandskommissionens rapport lade grunden för hållbar utveckling.
I FN har miljö och hållbar utveckling varit av särskilt intresse för de nordiska länderna. Sverige var värd för den banbrytande FN-miljökonferensen 1972 i Stockholm, som var den första världskonferensen som gjorde miljön till en stor fråga. Ett av dess resultat var skapandet av UNEP, FN:s miljöprogram.
Tidigare hölls världstoppmötet för social utveckling i Köpenhamn 1995 samt COP15, en stor FN klimatkonferens. Köpenhamn har utvecklats till ett viktigt FN-hubb. FN-staden har nu (danska: FN Byen) kontor för elva FN-byråer, inklusive huvudkontoret för Orepresenterade nationer och folks organisation, UNOPS. FN i Köpenhamn innehåller också närliggande UNICEF-lagerhus. Med över 1 200 anställda från 104 olika länder är det världens sjätte största FN-campus.