Internationella dagen för parlamentarism, som firas varje år den 30 juni, ger tillfälle att se över de framsteg ländernas ledning har gjort för att uppnå viktiga mål. Särskilt viktig är frågan om riksdagens representativitet: gör de tillräckligt för att inkludera kvinnor och unga parlamentsledamöter?
Att fira en internationell dag för parlamentarism är särskilt viktigt nu när förtroendet för politiska institutioner avtar och demokratin står inför utmaningar från populistiska och nationalistiska rörelser. För att säkerställa att demokratin blomstrar är starka, transparenta, ansvariga och representativa organ avgörande.
Varför är ungdomars deltagande i parlament så viktigt?
Med tanke på att kommande generationer kommer att få leva med konsekvenserna av de politiska beslut som fattas idag, är det bara rättvist att de är en del av beslutsprocessen. Ändå är unga människor underrepresenterade i ledande organ världen över. Halva jordens befolkning är under 30 år, men bara 2,6 % av ledamöterna globalt representerar denna åldersgrupp.
Interparlamentariska unionen (IPU) arbetar aktivt för att vända denna trend och de har kartlagt flera åtgärder för att uppnå detta. Bland deras förslag finns att införa ungdomskvoter i parlamenten, anpassa ålderskravet för att inneha parlamentariska ämbeten till rösträttsåldern och erbjuda utökat mentorskap till unga aspiranter till politiska ämbeten.
Andreas Omvik/norden.org
Nordiskt undantag
I Norden är unga relativt väl representerade i riksdagen. Norge, Sverige, Island och Danmark finns alla på listan över de tjugo yngsta parlamenten i världen baserat på andelen parlamentariker under 30 år.
Norge har den högsta andelen unga politiker i världen. 13,6 % av riksdagsledamöterna är 30 år eller yngre, enligt uppgifter som publicerats av Interparlamentariska unionen (IPU). Norge har inte bara unga parlamentariker, unga människor har även varit kända för att ta på sig viktiga roller i regeringen. Ett exempel på detta är Emilie Enger Mehl, som blev Norges yngsta justitieminister när hon tog på sig rollen som 28-åring 2021.
Sverige har det 17:e yngsta parlamentet i världen med 6,6 % riksdagsledamöter som är 30 år eller yngre, enligt uppgifter publicerade av Interparlamentariska unionen (IPU). Sverige har också rekordet för världens yngsta riksdagsledamot, som sattes av den då 18-årige Anton Abele 2010. Sverige har inte bara unga riksdagsledamöter utan även unga människor har varit kända för att ta viktiga roller i regeringen. Ett exempel på detta är Romina Pourmokhtari, som blev Sveriges yngsta minister någonsin när hon blev klimat- och miljöminister vid 26 års ålder 2022.
Island har det nionde yngsta parlamentet i världen där 7,9 % av riksdagsledamöterna är 30 år eller yngre, enligt uppgifter publicerade av Interparlamentariska unionen (IPU). Gunnhildur F. Hallgrímsdóttir blev den yngsta personen i Islands historia att sitta i parlamentet, 19 år, i januari 2022 när hon blev ersättare för Björn Leví Gunnarsson.
Finland har det 55:e yngsta parlamentet i världen med endast 3,5 % av parlamentarikerna som är 30 år eller yngre, enligt uppgifter som publicerats av Interparlamentariska unionen (IPU). Även om Finland har det äldsta parlamentet i Norden ligger det fortfarande över det globala genomsnittet som är 2,8 %. De finländska politikernas unga ålder har tidigare uppmärksammats världen över när Sanna Marin blev världens yngsta statsminister 2019 som 34-åring.
Danmark har den 11:e högsta andelen unga politiker i världen med 7,8 % under 30 år i riksdagen, enligt uppgifter publicerade av Interparlamentariska unionen (IPU). Den yngsta ledamoten av det danska parlamentet är Helena Artmann Andresen, som var 21 år när hon valdes in i november 2022.