I de nordiska länderna får unga allt mer makt. I Norge har medelåldern bland riksdagsledamöter sjunkit för varje mandatperiod. Den genomsnittliga stortingsledamoten är nu 45 år och därmed också den yngsta i Norden. Den 12 augusti är internationella ungdomsdagen.
Tyvärr är unga fortfarande väldigt underrepresenterade i världen när det gäller makt och beslutsfattande. Hälften av världens befolkning är nu under 30 år och redan 2030 beräknas 57 % av världens befolkning vara under 30. Ändå är bara 2,6 % av världens parlamentariker under 30 år. Detta trots att att 69 % av oss vill ha yngre människor i maktpositioner än vad vi har idag. Ungdomsgenerationen är vår framtid. Som tur är går folk åt rätt håll – åtminstone i Norden.
När Sanna Marin valdes till Finlands statsminister 2019 som 34-åring var hon den yngsta statsministern i världen tills Österrikes Sebastian Kurz överträffade detta rekord år 2020. Norge har också skapat en trend med yngre personer på ministerposter. I oktober 2021 valde Norge sin yngsta justitieminister någonsin, Emilie Enger Mehl. Hon var då bara 28 år gammal. Rekordet för den yngsta stortingsrepresentanten Norge har haft var 2009 när Mette Hanekamhaug, då 22 år gammal, valdes in som representant i Stortinget.
I Sverige har man rekordet för världens yngsta riksdagsledamot, vilket sattes av den då 18-årige Anton Abele 2010. I Danmark har den då 19-åriga Karina Sørensen, som valdes 2001, rekordet, medan det på Island är den då 21-åriga Jóhanna María Sigmundsdóttir, som valdes in 2013, som fortfarande har rekordet.
Uppmuntrar inkludering av ungdomar
Bland FN:s mål är att ha ett samhälle där alla samhällsgrupper deltar, och det är oroväckande att en så stor grupp har haft så litet inflytande på den globala politiken. Redan 1965 antog FN:s generalförsamling en deklaration för att främja ungdomars deltagande i fred och demokrati. Generalsekreteraren har upprepade gånger påpekat vikten av att inkludera unga som beslutsfattare, särskilt när det kommer till beslut som kommer att påverka klimatet, eftersom det är de yngre generationerna som kommer att möta de största konsekvenserna av de val som görs idag. 1985 utlyste FN det första internationella ungdomsåret och sedan 1999 har den internationella ungdomsdagen firats årligen.