Över hela världen vänder sig medborgarna – inklusive barn och ursprungsbefolkningar – till domstolarna för att sätta press på regeringar och företag att följa och påskynda sina åtaganden att begränsa den globala uppvärmningen.
Enligt en rapport från FN:s miljöprogram (UNEP) som publicerades idag har antalet klimatstämningar ökat betydligt under de senaste fyra åren. Idag har det skett 1550 klimatstämningar i 38 olika länder.
Amerikaner leder när det gäller klimatlagstiftning. 1 200 av 1350 stämningar kommer från USA.
UNEP-rapporten, Global Climate Litigation Report – 2020 Status Review, noterade att antalet rättegångar i klimat- och miljöns namn nästan har fördubblats sedan 2017, då den första rapporten på området publicerades. År 2017 fanns det 884 fall i 24 olika länder, varav 654 i USA.
”Den här vågen av klimatåtgärder driver den förändring som vi desperat behöver”, säger Inger Andersen från UNEP. ”Rapporten visar att klimatåtgärder driver regeringar och företag att sträva efter mer ambitiösa och hållbara klimatpolitiska mål.”
De flesta mål väcks mot regeringar, både nationella och lokala myndigheter. Men företag har också stämts för att inte anpassa sig till klimatförändringen eller för att hålla klimatrelaterade risker dolda.
Klimaträttsliga ärenden baseras oftast på nationell eller internationell lag som skyddar medborgarnas grundläggande rätt till en hälsosam miljö. Advokater har använt denna rättsliga ram för att tvinga oljebolag att hålla fossila bränslen under jorden, att hålla företag ansvariga för föroreningar och att pressa regeringar att genomföra klimatvänlig lagstiftning.
I de nordiska länderna genomfördes det största klimatlagen i Norge förra året, där Greenpeace och Natur og Ungdom stämde den norska regeringen för att tillåta oljeexploatering i Barentshavet. Miljörörelserna hävdade att beslutet var i strid med den norska konstitutionen, men de förlorade rättegången.
I Nederländerna hade en liknande rättegång ett annat resultat. I Urgenda-målet hävdade den nederländska högsta domstolen att den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna som förankras i den nederländska konstitutionen tvingar regeringen att skydda medborgarnas rätt till liv, vilket enligt domstolen innebär att regeringen är skyldig att minska koldioxidutsläppen och global uppvärmning.
Det finns fortfarande ingen domstol som har förordnat de tilltalade att betala ersättning för miljö- och klimatskador, men UNEP: s rapport varnar för att statligt ägda och privata företag riskerar att hållas ansvariga om de fortsätter att ignorera deras klimatavtryck.
Rapporten drar slutsatsen att ärenden om klimatlagstiftning arbetar för att tvinga företag att publicera sitt klimatavtryck och att stoppa ”företagens gröna tvätt”, där uppblåsta hållbarhetslöften fungerar som ett skydd för en tvivelaktig miljöhistoria.
Dessutom bidrar rättegångarna till att förhindra regeringar från att späda befintlig klimatpolitisk lagstiftning.
Brasilien har till exempel haft tre rättegångar mot regeringen. De syftade till att begränsa avverkningen av träd för kommersiellt bruk samt att återaktivera de medel som tidigare hade öronmärkts för att skydda Amazonas regnskog.
UNEP-rapporten noterade också att fler och fler klimaträttsliga ärenden bedrivs i den globala södern, inklusive Brasilien, Colombia, Indonesien, Pakistan och Sydafrika.
I Columbia vann en grupp ungdomar en rättegång mot regeringen, som tvingades utveckla en plan för att begränsa avskogningen i Amazonas. Domstolen betonade framtida generationers grundläggande rätt till liv, hälsa, frihet och värdighet, som är kopplad till Amazonas tillstånd.
”Barn och unga kräver ett säkert klimat och tvingar fram positiva förändringar. De visar att klimatförändringarna är centrala för den globala miljörörelsen, säger Andersen. ”Och som denna rapport visar börjar rättssystem alltmer erkänna sin avgörande roll i kampen mot klimatförändringar.”