Ebola är långt ifrån ett nytt fenomen i Demokratiska republiken Kongo (DRC). Så varför har det senaste utbrottet förklarats som en internationell hälsokris?
Virusstammen som är inblandad, kallad ”Bundibugyo”, är ovanlig eftersom det inte finns någon tillgänglig behandling eller vaccin, till skillnad från ”Zaire-ebolavirusstammen”, den mest virulenta, som var ansvarig för de flesta av de tidigare epidemierna.
Medan minst 80 dödsfall hade registrerats i Ituri den 16 maj, har misstänkta utbrott också rapporterats i grannlandet Nordkivu, en region som redan drabbats av tidigare hälso- och säkerhetskriser.
En varning om en internationell folkhälsokris intensifierades efter att två fall i Kampala, Ugandas huvudstad, bekräftades hos resenärer som återvände från DRC.
Överföring mellan människor
Ebola överförs till människor från infekterade djur. Överföring från människa till människa sker via kroppsvätskor, såsom svett, blod, avföring osv. Det är ett mycket smittsamt virus.
– Ebola överförs från mor till barn, från make till hustru, från patient till vårdare, från ett offers kropp till en sörjande släkting, förklarar WHO-specialister.
De viktigaste symtomen är feber, kräkningar, blödningar, diarré och buksmärtor. Den genomsnittliga dödligheten är cirka 50 %. Denna siffra har varierat från 25 % till 90 % i tidigare epidemier.
Utbrott av ebolaviruset, en hemorragisk feber som drabbar Afrika – precis som Marburgviruset, som tillhör samma familj – har blivit kroniska i Demokratiska republiken Kongo. Detta är det 17:e sedan ebolaviruset upptäcktes 1976.
Efterföljande ebolaepidemier genom åren
De senaste vågorna av ebolaviruset i Demokratiska republiken Kongo kunde kontrolleras inom tre eller fyra månader. Den senaste slutade i december 2025 i Bulape, en landsbygdsort i Kasaï, efter fyra månader av snabba och samordnade insatser med WHO.
Den längsta i Demokratiska republiken Kongo, i Nordkivu och Ituri, varade i nästan två år, mellan 2018 och 2020, och orsakade 2 299 dödsfall. Den fick slutligen kontroll efter en omfattande vaccinationskampanj som nådde mer än 300 000 människor.
Ebola är fortfarande mycket dödligt och komplext att begränsa när insatserna inte är tillräckligt snabba. Mellan 2014 och 2016 varade epidemin i Västafrika också i två år och orsakade fler fall (28 600) och dödsfall (11 300) än alla andra tillsammans. Den spred sig till flera länder, med början i Guinea och nådde grannländerna Sierra Leone och Liberia.
”En mycket allvarlig sjukdom, men vi vet hur man kontrollerar den”
I sitt uttalande betonar WHO att sitationen utgör en hög risk för den internationella folkhälsan, även om den inte uppfyller kriterierna för en global pandemi.
FN-organet lyfter fram flera försvårande faktorer: den ihållande osäkerheten i östra Demokratiska republiken Kongo, den humanitära krisen, tätbefolkningen i vissa drabbade områden och förekomsten av ett omfattande nätverk av informella medicinska anläggningar som komplicerar övervakningen av patienter.
– Att utlysa en internationell hälsokris bidrar till att dra till sig det internationella samfundets uppmärksamhet, mobilisera resurser snabbare och säkerställa optimalt internationellt samarbete. Men detta betyder inte att vi ska gripas av panik. (…) Rädsla i sig är en epidemi, förklarade professor Mohamedi Janabi, chef för WHO:s regionala kontor för Afrika.
– Ebola är en mycket allvarlig sjukdom, men vi vet hur man kontrollerar den, tillade han.
Ännu en sällsynt ebolastam utan vaccin eller behandling
Erfarenhet, snabbhet och samordning av insatserna är fortfarande avgörande – i ett sammanhang där internationellt bistånd och WHO:s budget tyvärr har minskat avsevärt. Den 11 januari 2023 förklarades slutet på ebolaepidemin i Uganda officiellt, efter en fyra månader lång kamp för att begränsa en sällsynt, mycket smittsam Sudan-stam, som inte heller hade något vaccin eller behandling. Sammantaget var dödligheten 47 %.