Den finska bastukulturen ingick på UNESCO:s lista över immateriella kulturarv den 17 december 2020. Det skapar global medvetenhet kring den finska bastutraditionen, som har kommit i framstående med indisk yoga, argentinsk tango, den turkiska kaffeceremonin och iransk mattvävning.
UNESCO definierar det immateriella kulturarvet som praxis, framställningar, uttryck, kunskap och hantverk som förmedlas från generation till generation genom berättande, konst, samhällen, ritualer och vid festliga tillfällen. UNESCO:s lista över immateriella kulturarv syftar till att öka medvetenheten om och skydda världens kulturarv.
År 2013 undertecknade Finland UNESCO-konventionen som syftar till att skydda det immateriella kulturarvet. Några år senare började arbetet med att få bastukulturen på listan. Bastukulturen är den första aspekten av finsk kultur som står på den prestigefyllda listan.
Ät, sov och gå i bastun
Bastun spelar en viktig roll i den finska kulturen. Det är en del av vardagen för majoriteten av finländarna. I bastun rensar människor både kropp och själ och det ger en inre lugn. I själva verket handlar bastukulturen mer om mental balans än om att vara ren.
Bastutraditionen förekommer också i finska berättelser, sånger och myter. Människor föds i bastun, de har haft sin vardag i bastun och de har förberett avlidna vänner och familjemedlemmar i bastun. Bastun är också kontaktpunkten för festliga tillfällen—till exempel midsommar och julbastu.
I pressmeddelandet om införandet av finsk bastukultur på listan över immateriellt kulturarv skrev UNESCO: ”Bastun betraktades traditionellt som en helig plats – som en naturlig kyrka. Löyly, som är spriten eller ångan som släpps ut när vattnet träffar de uppvärmda stenarna, är en central del av bastuupplevelsen ”
Bastudiplomati
Bastun är också ett viktigt verktyg i den finska diplomatins verktygslåda. Bastukulturen är en del av Finlands varumärke, som har utnyttjats både politiskt och kommersiellt i årtionden. Nästan alla finländska ambassader har bastur där diplomater knyter band till sina lokala samhällen. Tidigare president Martti Ahtisaari, som vann Nobels fredspris 2008, har enligt uppgift haft stor framgång med den så kallade bastudiplomatin.
En av de mest kända berättelserna om bastudiplomati går tillbaka till 1978, då en sovjetisk delegation anlände till Finland för att diskutera gemensamma militära övningar. Den dåvarande presidenten, Urho Kekkonen, använde bastun för att distrahera gästerna och undvika det obehagliga ämnet.
Galen på att basta
I Finland – ett land med en befolkning på 5,5 miljoner – finns det 3,3 miljoner bastur. Så det är inte en överdrift att alla har god tillgång till den. Nästan 90 procent av alla finländare går i bastun minst en gång i veckan. Traditionellt gick finländare till bastun varje lördag, men idag kan du hitta finländare i bastu varje dag. Totalt går de 5,5 miljoner finländarna till bastun cirka 200 miljoner gånger om året.
De traditionella offentliga basturna försvann nästan helt under 1950-talet. Men under de senaste åren har privata initiativ lett till inrättandet av nya offentliga bastur. År 2018 gick den nya offentliga bastun, Löyly, in i Time Magazines lista över världens bästa platser.
Finsk bastukultur är inte den första bastun på UNESCO:s världsarvslista. Estland lades till listan 2013 för sin rökbastutradition. Vid den tiden upplevde en del finländare att deras bastukultur stals. Men Estlands framgång med att få bastun på världsarvslistan har inte skadat den finska bastukulturen. Och bastur och liknande uppvärmda rum finns över hela världen. Finland är dock unikt i den meningen att bastun har blivit en integrerad del av finländarnas vardag. Det är rättvist att säga att ingen är så galna på att basta som finländarna är.
Förutom att vara en ära och erkännande innebär införandet av finsk bastukultur på UNESCO:s lista över immateriella kulturarv också att Finland åtar sig att skydda och bevara bastutraditionen.
Läs mer och se de vackra bilderna av finsk bastukultur här