FN-domstolens historiska dom: Myanmar begick folkmord på rohingyer

Internationella domstolen (ICJ), FN:s främsta rättsliga organ, meddelade på torsdagen sin dom i målet Gambia mot Myanmar, som gäller tillämpningen av folkmordskonventionen. Domstolen fann Myanmar ansvarigt för folkmord på landets etniska rohingyabefolkning. Det är första gången en sådan dom har meddelats mot en stat.

Efter en tre timmar lång domsavkunnande förhandling vid Internationella domstolen i Haag förklarade domstolens ordförande, japanen Yuji Iwasawa, även att Myanmar hade underlåtit att förhindra och bestraffa folkmordet. Han redogjorde samtidigt för hur Myanmars militär hade utövat ”extremt våld” mot de huvudsakligen muslimska rohingyasamhällena i delstaten Rakhine.

FN:s generalsekreterare António Guterres välkomnade domen och beskrev den som ett ”kraftfullt erkännande av rohingyaoffren för folkmord”. Han framhöll att domen är ett uttryck för internationell rättvisa och en bekräftelse på att straffrihet för sådana fruktansvärda handlingar inte får accepteras.

FN-chefen betonade att det är avgörande för nationell försoning att få ett slut på straffriheten i Myanmar och säkerställa ansvarsutkrävande. Han tillade att domen ”kommer att studeras noggrant inom FN. Internationell rätt, inklusive folkmordskonventionen, måste respekteras av alla”.

Domen fastslår att Myanmars säkerhetsstyrkor ”och andra statliga organ” medvetet begick handlingar som uttryckligen är förbjudna enligt artikel II i folkmordskonventionen.

Det handlar om: artikel II a – att döda medlemmar av en grupp, artikel II b – att tillfoga medlemmar av gruppen allvarlig kroppslig eller psykisk skada samt artikel II d – att införa åtgärder som syftar till att förhindra födslar inom gruppen.

ICJ:s dom kom efter att domstolen granskat omfattande bildbevis och vittnesmål från överlevande samt rapporter från internationella utredare. Materialet beskriver hur rohingyabyar och broar sattes i brand och jämnades med marken med bulldozrar, samtidigt som män och pojkar avrättades och flickor och kvinnor utsattes för våldtäkter under militärens så kallade rensningsoperationer i norra Rakhine 2017.

Under operationerna mördades även spädbarn. Detta ”stöder slutsatsen att Myanmars säkerhetsstyrkor agerade med avsikt att förhindra födslar inom gruppen”, fortsatte domare Iwasawa.

När ICJ:s ordförande läste upp domen beskrev han hur den huvudsakligen muslimska rohingyabefolkningen i delstaten Rakhine i västra Myanmar hade utsatts för upprepade militära rensningsoperationer, efter årtionden av våld mellan olika folkgrupper.

De militära operationerna 2017 ledde till omfattande internationella fördömanden efter att omkring 700 000 rohingyer flytt från norra Rakhine över gränsen till Bangladesh.

Enligt domstolen dödades uppskattningsvis 10 000 rohingyer under operationerna. Domstolen hänvisade till bevisning som styrkte uppgifterna.

Målet vid ICJ inleddes av Gambia i november 2019 och har blivit ett av de mest uppmärksammade rättsfallen inför världens högsta domstol.

Bqrn i grupp
En grupp rohingyabarn på flykt deltar i aktiviteter på ett aktivitetscenter i Cox’s Bazar i Bangladesh. Foto: © UNICEF/Royena Rasnat

De överlevandes vittnesmål

I samband med massflykten och de omfattande morden, våldtäkterna och andra sexuella övergreppen hörde domstolen vittnesmål från tre personer från byarna Min Gyi, Chut Pyin och Maung Nu i delstaten Rakhine.

Därutöver hörde domstolen ett vittne som kallats av Myanmar. Vittnet berättade om en attack där rohingyanska rebeller från Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA) enligt uppgift dödade omkring 100 civila.

Domstolen fick veta att närmare 400 byar – motsvarande cirka 40 procent av de nästan 1 000 byarna i de tre distrikten i norra Rakhine – helt eller delvis förstördes under och efter de militära rensningsoperationerna 2017.

”Efter förstörelsen följde ofta schaktning och omfattande röjning av markområden. Därefter uppfördes snabbt nya byggnader på de röjda platserna, däribland säkerhetsanläggningar, nya byar och bostadshus samt annan civil infrastruktur”, förklarade domare Iwasawa.

Vad händer nu?

Som en följd av dessa överträdelser av folkmordskonventionen beordrade domstolen Myanmar att:

  • Omedelbart upphöra med alla pågående överträdelser genom att införa lagstiftning som fullt ut uppfyller landets skyldigheter enligt konventionen.
  • Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att utreda alla personer som på rimliga grunder misstänks ha begått handlingar i strid med konventionen och, om det finns grund för det, åtala och bestraffa dem.
  • Ge garantier för att liknande överträdelser inte kommer att upprepas och vidta förebyggande åtgärder.
  • Vidta åtgärder för att återställa rohingyernas rättigheter och situation. Detta omfattar att möjliggöra en säker, frivillig och värdig återvändo till deras hemorter samt återförening av familjer som splittrats till följd av Myanmars rättsstridiga handlingar, oavsett om de fördrivits inom landet eller till utlandet.
  • Betala skadestånd till rohingyagruppen och dess medlemmar för den skada de har orsakats.

Domstolen beslutade slutligen att frågan om skadeståndets storlek och formerna för ersättning eller annan gottgörelse ska avgöras i ett senare skede av rättsprocessen.

För detta ändamål ska Myanmar inom två år från dagens dom lämna in en rapport till domstolen om vilka åtgärder landet har vidtagit för att återställa rohingyernas situation samt om ersättningens storlek och former.

Domen är slutgiltig, bindande för parterna i målet och kan inte överklagas.

Tidigare mål

Tidigare mål omfattar bland andra:

Bosnien och Hercegovina mot Serbien och Montenegro (1993, dom 2007): Domstolen slog fast att Serbien inte självt hade begått folkmord, men fann att landet hade brutit mot folkmordskonventionen genom att inte förhindra folkmordet i Srebrenica 1995 och genom att inte bestraffa eller överlämna de ansvariga gärningsmännen.

Kroatien mot Serbien (1999, dom 2015): Domstolen avslog både Kroatiens huvudyrkande och Serbiens motyrkande. Den fann att inget av länderna hade lyckats bevisa den specifika avsikt att begå folkmord (dolus specialis) som krävs enligt konventionen under det kroatiska självständighetskriget.

Senaste artiklar