AI-modeller besvarar cirka 90 procent av frågorna om klimatvetenskap korrekt, enligt en ny UNESCO-rapport som presenterades i samband med COP31. De kan dock ibland utesluta etablerade vetenskapliga fakta när de ifrågasätts av klimatskeptiker.
UNESCO:s och University College Londons (UCL) resultat varnar beslutsfattare för att förlita sig på AI-modeller när klimatpolitiken utformas. Rapporten pekar på brister i modellernas förmåga att resonera kring politiska frågor och deras noggrannhet på olika språk. Ett nytt projekt försöker lösa detta problem med hjälp av just AI.
Brigitte Perrin, grundare av Earth Info Hub och tidigare FN-tjänsteman, utvecklar Beluga, en AI-plattform som är utformad för att samla tillförlitlig vetenskaplig information på ett och samma ställe.
”All den forskning som FN-organisationerna och de vetenskapliga organisationerna producerar dag efter dag är ofta utspridd och fragmenterad på flera olika plattformar och webbplatser”, förklarade hon.
Målet, sade hon, är att skapa ”en central och trygg plats” där beslutsfattare, journalister och allmänheten kan hitta tillförlitlig miljöforskning.
AI kan vara användbart
Artificiell intelligens kan bidra till att förutsäga extremväder, identifiera utsatta samhällen och förbättra energieffektiviteten. Men allt kraftfullare AI-modeller kräver också enorma mängder elektricitet och vatten.
Vid ett ministermöte lanserade Türkiye och FN:s Internationella teleunion (ITU) Antalya-initiativet för artificiell intelligens, Antalya Artificial Intelligence Pledge. Initiativet har hittills fått 80 organisationer att ställa sig bakom det.
Det frivilliga initiativet syftar till att minska AI:s miljöpåverkan genom renare energi, effektivare infrastruktur, bättre utsläppsuppföljning och bredare tillgång till teknik, särskilt i utvecklingsländer.
ITU:s vice generalsekreterare Tomas Lamanauskas varnade för att energiförbrukningen från de datacenter som driver AI förväntas fördubblas fram till 2030. Samtidigt har vissa teknikföretag redan sett sina utsläpp öka med 50 procent under de senaste åren.
”Detta håller på att bli en utmaning som vi måste få kontroll över om vi vill […] säkerställa att AI blir en lösning och inte ett problem”, sade han.
Han betonade att det verkliga testet för Antalya-initiativet blir hur det genomförs i praktiken. ITU har åtagit sig att följa upp framstegen och hålla deltagarna ansvariga för sina åtaganden.
Från klimatrisker till praktiska lösningar
För Álvaro Rojas vid FN-universitetet i Bonn hjälper AI redan regeringar att fatta bättre beslut. Hans team använde AI för att analysera 1 600 dokument om katastrofriskhantering. Analysen gjorde det möjligt att identifiera var länder behöver stöd när det gäller klimatrelaterade förluster och skador, samt var relevant expertis redan finns.
”Teknik är ett verktyg”, sade han till UN News. ”Verktyget är bara användbart så länge människor förstår vad som ligger bakom det.”
Läs även UNESCO:s rapport här: