Över en miljon rohingyer, en muslimsk minoritet från Myanmar, har flytt från konflikt och förföljelse i flera flyktingvågor. För närvarande är 1,1 miljoner rohingyer på flykt. Dessutom är över 2,8 miljoner människor internt fördrivna i Myanmar.
Vilka är rohingya?
Rohingya, en muslimsk etnisk minoritet, har levt i århundraden i Myanmar. De lever mestadels i delstaten Rakhine, den fattigaste regionen i det övervägande buddhistiska Myanmar, tidigare känt som Burma. Sedan 1982 har de nekats medborgarskap, vilket lett till att de blivit världens största statslösa befolkning. Denna brist på officiellt erkännande lämnar rohingyafamiljer utan grundläggande rättigheter och skydd, vilket gör dem mottagliga för exploatering, sexuellt och könsbaserat våld och olika former av övergrepp.
Vad handlar krisen om?
Rohingyaerna har utstått decennier av förföljelse och diskriminering i Myanmar, vilket har fått över 1 miljon rohingya-flyktingar att fly från våld i på varandra följande vågor av fördrivning sedan 1990-talet. Den mest betydande utvandringen började i augusti 2017 efter att ett omfattande våld bröt ut i delstaten Rakhine i Myanmar, som fick mer än 742 000 individer, främst kvinnor och barn, att söka skydd i Bangladesh.
Under denna period kom det utbredda rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter: hela byar brann ner till grunden, många familjer drabbades av dödsfall eller separationer, och många gav sig ut på farliga sjöresor över Bengaliska viken i jakt på säkerhet i Bangladesh.
Cox’s Bazar – den största flyktingbosättningen i världen
Majoriteten av rohingya-flyktingarna, omkring en miljon, bor i 33 läger i Cox’s Bazar, vilket utgör den största flyktingbosättningen i världen. De överfulla förhållandena i lägren är oerhört utmanande för kvinnor och barn som står inför stora risker för våld, exploatering och människohandel. Dessutom har naturkatastrofer ofta drabbat regionen, inklusive översvämningar och jordskred under monsunsäsongen från juni till oktober.
Under denna period ökar dessutom otillräckliga vatten- och sanitetsfaciliteter risken för vattenburna sjukdomar som hepatit, akut diarré och dengue bland flyktingbefolkningen.
Rohingya förlitar sig helt och hållet på humanitär hjälp för skydd, mat, vatten, tak över huvudet och hälsa, och de bor i tillfälliga härbärgen i mycket överbelastade lägermiljöer.
Ett stort antal rohingyer fortsätter att fly till säkrare länder och tar ofta enorma risker, inklusive farliga sjökorsningar. År 2023, av de 6 500 individer som reste till lands och till sjöss, var nästan alla de 569 personer som rapporterades som döda eller saknade ett resultat av sjöpassager.
FN:s svar på krisen:
FN-organ involverade och deras roll:
2024 års gemensamma svarsplan för den humanitära Rohingya-krisen syftar till att hjälpa cirka 1 miljon rohingya-flyktingar i Cox’s Bazar och på ön Bhasan Char och 346 000 från värdsamhällen med mat, tak över huvudet, hälsovård, tillgång till dricksvatten, skyddstjänster, utbildning och försörjningsmöjligheter och kompetensutveckling.
Sex FN-organ inklusive FN:s migrationsorgan (IOM), FN:s flyktingorgan (UNHCR), FN:s befolkningsfond (UNFPA), FN:s barnfond (UNICEF), FN:s kvinnor och Världslivsmedelsprogrammet (WFP) genomför Rohingya-flyktingar insatsprojekt i flyktingläger i Cox’Bazar och Bhasan Char efter att ha mottagit över 9 miljoner USD från FN:s centrala nödberedskapsfond (CERF) i januari 2023.
Hur kan du hjälpa?
Rohingya-flyktingarna behöver donationer. Donera här.