Den europeiska ekonomiska tillväxten kommer att förbli dämpad under 2026 då högre tullar och geopolitiska spänningar uppväger fördelarna med lägre inflation, enligt FN:s rapport om den världsekonomiska situationen samt utsikterna (WESP) 2026.
Rapporten förutspår en avmattning av EU:s BNP-tillväxt från 1,5 % år 2025 till 1,3 % år 2026. Detta speglar en avsvalnande global ekonomi, med en prognos för världsproduktionen på 2,7 %, en minskning från 2,8 % förra året.
FN:s generalsekreterare António Guterres varnade för att en blandning av ”ekonomiska, geopolitiska och tekniska spänningar” skapar ny sårbarhet, särskilt för utvecklingsländer som kämpar för att uppnå de globala målen.
En bräcklig utsikt för Europa
Medan den inhemska efterfrågan förblir motståndskraftig tack vare en stabil arbetsmarknad och minskande inflation (prognosen är 1,9 % för euroområdet år 2026), ökar externa faktorer:
Handelshinder, finanspolitiska begränsningar och strukturella skillnader. Effektiva tullsatser på EU:s export till USA har stigit till över 10 %, upp från 1 % år 2024. Regeringar står inför press att sammanslå skulder samtidigt som de finansierar försvar, energisäkerhet och grön omställning. Och en åldrande befolkning och långsam teknikanvändning fortsätter att begränsa den långsiktiga produktiviteten.
Regionala skillnader
Tillväxtutsikterna varierar över kontinenten, med tjänsteorienterade ekonomier som överträffar tillverkningsorienterade ekonomier. Tyskland och Frankrike förväntas båda se en blygsam tillväxt på 0,8 %, medan Italien förblir dämpad på 0,6 %. Storbritannien förväntas sakta ner till 1,1 % på grund av stramare finanspolitik och handelskonflikter. Däremot förväntas Polen, Portugal och Spanien bibehålla en starkare tillväxt, driven av robusta investeringar och konsumtion.
Både Finland och Norge förväntas växa med blygsamma 0,9 % under 2026 och 1,1 % under 2027. Island förväntas växa med 1,6 % och 2,1 % medan Sverige förväntas växa med 2,4 % och 2,2 %. I år kommer de nordiska länderna att se en accelererad, även om blygsam, ekonomisk tillväxt, med undantag för Danmark, där den ekonomiska tillväxten kommer att sjunka till 1,9 % och 2,1 % år 2027.
Euroområdet förväntas växa med 1,1 % under 2026 och 1,4 % under 2027.
Ihållande levnadskostnader
Trots lägre total inflation varnar FN för att kostnaderna för mat, energi och bostäder förblir ”ihållande höga”. Rapporten uppmanar till en förändring av politiken, som går bortom räntejusteringar och inkluderar riktade sociala åtgärder och industripolitik som stärker leveranskedjorna.
De flesta nordiska länder förväntas nå ECB:s 2%-mål, med Danmark (1,4%), Sverige (1,7%) och Finland (1,8%) som leder nedgången. Norge och Island ligger dock fortfarande i extremzonen med prognoser på 2,4% respektive 3,2%.
Rapporten noterar att bostäder står för 23% av de totala hushållsutgifterna i OECD-länderna, vilket gör dem till en drivkraft för inflation och socioekonomisk ojämlikhet. Medan infrastruktur- och zonreformer ofta möter politiskt motstånd, sticker Finland ut som en global modell bland Polen och Qatar. Sedan 2008 har Finland förbättrat bostadsöverkomligheten genom sin ”Housing First”-princip, vilket bevisar att systematisk, sektorsövergripande planering är avgörande för inkluderande tillväxt.
Vägen framåt
Rapporten drar slutsatsen att man för att hantera handelsomstruktureringar och klimatchocker kräver ett ”förnyat engagemang för ett regelbaserat multilateralt system”. Den lyfter fram Sevillaåtagandet som den primära planen för att reformera internationell finans och utöka klimatfinansieringen för att säkerställa global stabilitet.
Läs hela rapporten här.