Skogar, floder, våtmarker och hav tillhandahåller livsviktiga resurser, från mat och rent vatten till försörjningsmöjligheter och skydd mot extremväder. Trots detta har ekosystemen och de arter som är beroende av dem försämrats under flera decennier.
En ny rapport från FN:s miljöprogram (UNEP) och dess samarbetspartners, Restoration Progress Report: Nature’s Comeback, som publicerades den 29 oktober 2026, lyfter fram uppmuntrande framsteg i arbetet med att vända denna utveckling. Rapporten varnar dock för att de globala insatserna måste påskyndas för att de internationella målen för naturrestaurering ska kunna nås senast 2030.
År 2021 lanserade UNEP och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) FN:s decennium för ekosystemrestaurering. Initiativet uppmuntrar regeringar och internationella samarbetspartners att återställa cirka en miljard hektar förstörd eller degraderad mark – en yta som är större än Kina.
Världen ligger fortfarande efter målen
Fem år senare visar rapporten att restaureringsarbete pågår på 252 miljoner hektar ekosystem i 149 länder, vilket motsvarar en yta ungefär lika stor som Kazakstan. Insatserna har skapat över en miljon gröna arbetstillfällen, samtidigt som miljontals människor har fått utbildning med koppling till naturrestaurering. Globalt skulle restaurering av ekosystem kunna skapa ytterligare över 32 miljoner arbetstillfällen fram till 2030.
Trots dessa framsteg är världen fortfarande inte på rätt väg för att nå målet att senast 2030 ha minst 30 procent av de degraderade ekosystemen under effektiv restaurering. Målet har fastställts inom ramen för Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald.
Därför är det viktigt att återställa naturen
Restaurering av ekosystem kan bidra till att hantera flera sammanlänkade globala utmaningar, däribland förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringarna, osäker livsmedelsförsörjning och utsatta samhällens försörjningsmöjligheter.
Forskning tyder på att restaurering av endast 15 procent av världens prioriterade områden skulle kunna förhindra 60 procent av de förväntade arternas utdöenden. Friska och återställda ekosystem kan också ta upp och lagra kol, vilket bidrar till att begränsa den globala uppvärmningen.
Agroforestry, det vill säga skogsjordbruk där träd kombineras med odlingsgrödor eller boskap, skulle dessutom kunna förbättra livsmedelsförsörjningen för 1,3 miljarder människor.
Framstegen varierar mellan olika ekosystem
Även om restaureringsarbetet går framåt är utvecklingen ojämn. Restaurering av landbaserade ekosystem har nått nästan hälften av det globala riktmärket, medan marina ekosystem och kustekosystem har nått 23 procent. Sötvattensekosystemen, som försämras särskilt snabbt, har endast nått 5 procent.
Initiativ som Freshwater Challenge, restaureringsinitiativet för små östater under utveckling och Global Fund for Coral Reefs syftar till att påskynda insatserna i ekosystem som hittills har fått mindre uppmärksamhet.
Rapporten betonar också vikten av att planera restaureringsarbetet utifrån hela landskap och havsområden, i stället för att enbart fokusera på enskilda platser eller trädplantering. Framgångsrika initiativ knyter samman livsmiljöer, involverar regeringar och företag samt erkänner urfolks och lokalsamhällens kunskap och ledarskap.
Bristande finansiering är fortfarande ett stort hinder. Enligt rapporten måste de årliga investeringarna i restaurering av ekosystem öka mer än fyrfaldigt – från 64 miljarder US-dollar till 296 miljarder US-dollar fram till 2030.