Handel, utveckling, fred och säkerhet och multilateralt samarbete är några av nyckelorden för relationen mellan nordiska och afrikanska länder. De bilaterala relationerna påverkas dock av ett antal utmaningar: pandemin, klimatförändring, migration samt politiska och globala spänningar. Det är några av slutsatserna i rapporten ”Re-imagining African—Nordic relations in a changing global order”, som publicerades i juni tidigare i år av Norwegian Institute of International Affairs (NUPI).
”Relationen mellan dessa två grupper av länder är baserat på en lång historia av solidaritet och partnerskap”, säger Cedric de Coning, forskningsprofessor i forskningsgruppen för fred, konflikt och utveckling.
NUPI fick i uppdrag av det norska utrikesdepartementet att sammanställa rapporten som en del av ett bredare projekt för att spåra och främja Afrika-nordiska relationer. Rapporten lanserades vid ett sidoevenemang i samband med det afrikansk-nordiska utrikesministermötet i Helsingfors i juni, ett möte som är informellt och som arrangeras av ett annat land varje år. Forumet bildades år 2000 mellan fem nordiska länder och tio afrikanska länder. Syftet var att betona Afrikas politiska betydelse och att visa att afrikansk-nordiska relationer sträckte sig längre än utvecklingssamarbete. Forumet träffas regelbundet och värdskapet roterar mellan afrikanska och nordiska länder. Bland de afrikanska värdarna finns Benin, Botswana, Moçambique, Nigeria, Sydafrika och Tanzania. Antalet afrikanska länder har ökat med tiden och uppgår nu till cirka 25.
Långt och starkt engagemang
”Jag skulle säga att de nordiska länderna har en speciell relation till ett antal länder i Afrika på grund av det nordiskt stöd som getts till deras befrielsekamp samt ett långt och starkt engagemang för utveckling och humanitärt stöd”, säger de Coning angående relationen mellan Norden och de afrikanska länderna. ”De nordiska länderna ses som politiskt mindre påträngande än de större makterna som USA, Storbritannien och Frankrike, och detta är ytterligare en anledning till deras speciella relation.”
NUPI är projektledare, men partners är involverade från alla nordiska länder och flera afrikanska länder. Denna rapport kommer att följas av en andra rapport, som fokuserar på afrikanskt-nordiskt samarbete inom cybersäkerhet.
”Den ursprungliga idén bakom projektet var att mobilisera afrikanskt-nordiskt stöd för multilateralism, FN och en världsordning i enlighet med ett regelbaserat system, via en gemensam deklaration vid FN:s 75:e generalförsamling. Det projektet avbröts av covid-19, men ambitionen kvarstår liksom engagemanget gentemot FN”, kommenterar de Coning.
Det internationella årtiondet för människor av afrikansk härkomst (2015-2024) strävar efter att uppmärksamma människor av afrikanskt ursprung världen över, främja social rättvisa och integrationspolitik, utrota rasism och intolerans, främja mänskliga rättigheter och hjälpa till att skapa bättre, mer välmående samhällen i linje med målen för hållbar utveckling som leds av FN. Den internationella dagen för människor av afrikanskt ursprung uppmärksammades för första gången den 31 augusti 2021.