Gröna städer och hållbar stadsutveckling är avgörande för vår framgång när det gäller att minska koldioxidutsläppen, bekämpa den globala uppvärmningen och skydda den biologiska mångfalden. ”Städer kommer att vara slagfältet där vi antingen förlorar eller vinner över klimatförändringarna”, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i samband med ett toppmöte i Köpenhamn 2019. Därför ser vi också ett stort antal initiativ för hållbar stadsutveckling för att göra världens städer grönare.
Gröna städer i Norden
Stockholm har lanserat ett system, Green Area Factor (GAF), som syftar till att utvärdera stadsutvecklingsprojekt utifrån hur de bidrar till biologisk mångfald, klimatanpassning och sociala och estetiska faktorer. Klimatförändringarna förväntas orsaka mer regn, högre temperaturer och intensivare värmeböljor. Därför har gröna områden byggts för att hjälpa till att reglera temperaturen, liksom vattenstrukturer runt staden.
På samma sätt har Malmö infört ett stadsplaneringsinstrument, Green Space Factor (GSF), som syftar till att främja gröna lösningar och som måste säkerställa att stadsutveckling tar hänsyn till den biologiska mångfalden. Det har dock kritiserats för att vara förenklat och otillräckligt för att skydda naturen.
Den lärdom vi kan dra av Malmöärendet är att hållbar stadsutveckling förutsätter att landskapsarkitekter, ekologer och politiska beslutsfattare arbetar tätt tillsammans för att säkerställa att projekt inte strider mot biologisk mångfald eller hotar naturen.
År 2018 kunde invånarna i Islands huvudstad Reykjavik njuta av det faktum att de hade det största gröna området per invånare. Gröna städer är inte bara bra för miljön och klimatet, de hjälper också till att skapa bättre hälsoförhållanden för stadens invånare. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bidrar gröna stadsområden till att minska stress och de skyddar mot skadlig luftförorening. ”Gröna områden svalnar städer, skapar ramar för fysisk aktivitet, minskar stress och främjar social interaktion, vilket är avgörande för vårt mentala välbefinnande”, skriver WHO.
En ny agenda för stadsutveckling
UN-HABITAT, bekräftar i sin World Cities Report 2020 att hållbar stadsutveckling kan och bör göras för att säkerställa bättre levnadsvillkor för miljarder människor som bor i städer runt om i världen. För detta ändamål har UN-HABITAT Development en ny agenda för stadsutveckling, som sätter ramen för att göra städer till ett nav för socialt välbefinnande samtidigt som miljön och naturen skyddas.
Idag bor 56 procent av världens befolkning i städer, som dock bara täcker tre procent av jordens yta. I gengäld ansvarar städerna för 60-80 procent av den globala energiförbrukningen samt 75 procent av världens koldioxidutsläpp. Det förväntas att städerna kommer att vara hem för ytterligare 2,5 miljarder år 2050.
Om vi lyckas göra städer gröna kommer de att ha ett avgörande inflytande på genomförandet av FN:s världsmål, Parisavtalet och UN-HABITATs nya stadsplaneringsagenda.