Hon talar för kvinnorna i Grönlands ”spiralsaga”: ”Våra kroppar var frusna i decennier”

Grönländska Naja Lyberth, 61, har under den senaste tiden blivit omskriven i press över hela världen. Hon talar med en stark, kraftfull röst: för sig själv som tonåring, sig själv idag och alla de tusentals inuitkvinnor som tvingades genomgå smärtsamma tvångsinsättningar av preventivmedel som flickor under 60- och 70-talets Grönland.

I det så kallade ”spiralfallet” placerade danska läkare en spiral (ett litet plast- eller kopparföremål som placeras i livmodern för att förhindra graviditet) i tusentals grönländska inuitflickor och kvinnor, ofta utan samtycke och ibland utan att flickorna var medvetna om det, under ledning av danska tjänstemän. Preventivprogrammet skapades för att hålla nere Grönlands födelsestatistik. Det grymma tillvägagångssättet har beskrivits som en form av ”folkmord” av grönländska politiker och genomfördes under läkarkontroller i skolor. Naja Lyberth, som då bara var 14 år, beskriver händelsen som att hon fick sin oskuld tagen. Hon förklarar varför:

– Vår livmoder, som är vårt allra heligaste inre organ, ska vara orörbar och det är vår mänskliga rättighet att få barn och bilda familj. Ingen regering ska bestämma över vår livmoder.

En illustration av kvinnor
En av medlemmarna i arbetsgruppen i spiralfallet gjorde denna teckning som illustrerar en inre kamp förknippad med trauma. Det är en tradition för de äldre kvinnorna att göra kamiker (inuiternas ”traditionella stövlar”) för nästa generation.

Ett traditionellt jägarsamhälle

På frågan om hur det var att växa upp på Grönland på 1960-talet beskriver Naja Lyberth ett traditionellt jägarsamhälle med könssegregerade uppgifter i en stor familj som levde nära över generationer, där varje kön har sina egna roller. Hon var Naja, lillasyster till 10 syskon, och säger att hennes familj inte skilde sig från något annat familjemönster på den tiden. Hon fostrades till en ”lydig” och hjälpsam flicka som borde vara en del av en gemenskap där alla hjälper till när det behövs.

– Som flicka med feminin överlevnadsstrategi, och för att vara följsam i ett samhälle där det var förbjudet att slå tillbaka och säga ifrån, stod jag inför stora utmaningar när jag mötte en dansk läkare, som utgjorde en auktoritet, konstaterar Naja Lyberth. Hela min uppväxt och min kultur gjorde det så gott som omöjligt för mig att kämpa mot eller fly från läkaren.

Efter decennier av tystnad bestämde hon sig för att äntligen prata öppet om allt på sociala medier för allra första gången för ungefär sex år sedan. Hon var den första kvinnan på Grönland som någonsin talade offentligt om vad som hänt i en lokaltidningsartikel 2019.

– Som ung kvinna var det inte legitimt i min kultur att kämpa för mina egna gränser – men plötsligt fick jag förmågan att både ha kvar mina feminina sidor samtidigt som jag utvecklade modet att höja min röst och prata högt om det vi har blivit utsatta för, säger Naja Lyberth i en intervju med UNRIC.

Rapport nästa år

Naja Lyberth är idag praktiserande grönländsk psykolog och kvinnorättsaktivist, i december 2022 utsågs hon till en av BBC:s 100 kvinnor. I samaband med podcastserien ”Spiralkampagnen”, som lanserades av Danmarks Radio 2022, började frågan få politisk uppmärksamhet. Enligt podcasten placerades 4 500 spiraler från 1966 till 1970-talet på nästan hälften av 9 000 flickorna och kvinnorna i fertil ålder på Grönland.

Tidigare förra året inledde den danska staten och den grönländska regeringen en opartisk utredning som beräknas vara klar i maj 2025. Idag är Naja en av 143 kvinnor som via sina advokater kommunicerade ett skadeståndsanspråk till den danska regeringen. De kräver 300 000 kronor var.

– Det är en gåva att vi har hittat varandra, och vi kan läka tillsammans – på ett själsligt och mentalt plan, även om många av oss aldrig kan bli helade fysiskt. Vi är kvinnor som ursprungligen hade väldigt feminina överlevnadsenergier och som var offer för manliga krafter, manliga läkare och manliga regeringspolitiker, som om vi vore lamm, offer för vargar.

En kvinna som håller i en bukett med blommor
Människorättspriset 2023 betyder mycket för mig och mina medsystrar, som jag jobbar med och som delade priset med mig, konstaterar Naja.

Rådet för mänskliga rättigheter i Danmark tilldelade dig och denna kampanj Människorättspriset 2023. Vad betyder detta för dig och de andra drabbade kvinnorna?

– Det betyder mycket för mig och mina medsystrar, som jag gjort detta tillsammans med, som delar priset för mänskliga rättigheter. Det betyder allt att de tror på vår sak, stöttar oss och uppskattar vår kamp. Utmärkelsen ger oss mer energi och tro på det vi gör och kämpar för, säger Naja Lyberth.

Sedan starten har många fler kvinnor talat ut om sina erfarenheter. Lyberth har skapat en Facebook-grupp där de kan berätta sina historier och hitta ömsesidigt stöd. Offren beskriver de många komplikationer spiralinsättningen lett till, allt från smärtsamma menstruationer och infektioner till att deras livmoder opererats bort. I ett viktigt fall som spiralfallet, säger Lyberth att kvinnlig solidaritet betyder allt för henne, att det är en enorm gåva att dessa kvinnor har förts samman på ett djupare plan.

Ett porträtt av en kvinna
Naja Lyberth växte upp på Grönland, i ett traditionellt jägarsamhälle med könsuppdelade roller.

– Det ger så mycket styrka – ​​att få tillbaka min egen styrka och resurser att kämpa för mig själv och för andra kvinnor. Det är väldigt läkande för oss att agera utan att känna maktlöshet, skuld och skam, som ledde till att våra kroppar var bundna och frusna i årtionden.

Den 2 oktober 2023 skickade Lyberth och 143 andra kvinnor ett brev till den danska regeringen och krävde vardera 300 000 kronor (cirka 40 000 €) i kompensation.

Efter år av misslyckade försök födde Naja Lyberth, då 35 år gammal, en egen son.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19