Hur man pratar med sina barn om konflikter och krig: 8 tips för att ge stöd och tröst

När konflikter och krig skapar rubriker kan det leda till känsloyttringar som rädsla, sorg, ilska och ångest, oberoende av var du bor.

Barn söker sig alltid till sina föräldrar för att få en känsla av säkerhet och trygghet – i synnerhet i kristider. Här är några tips på hur du kan närma dig ditt barn, samtala med dem och ge dem stöd och tröst.

1. Ta reda på vad de känner och känner till

Välj en tid och plats när du kan ta ämnet till tals på ett naturligt sätt och ditt barn är mer benäget att känna sig bekväm med att prata fritt, till exempel under en familjemåltid. Försök att undvika att prata om ämnet precis innan läggdags. En bra utgångspunkt är att fråga ditt barn vad de vet och hur de mår. Vissa barn kanske vet lite om vad som händer och inte är intresserade av att prata om det, men andra kanske oroar sig i det tysta. Med yngre barn kan att teckna, berätta och andra aktiviteter hjälpa till att öppna upp en diskussion. Barn kan upptäcka nyheterna på många sätt, så det är viktigt att hålla koll på vad de ser och hör.

Det ger en möjlighet att lugna dem och eventuellt korrigera felaktig information de kan ha stött på, oavsett om det är online, på TV, i skolan eller från vänner. En ständig ström av upprörande bilder och rubriker kan leda till att det känns som om krisen är väldigt nära. Yngre barn kanske inte skiljer mellan bilder på skärmen och sin egen personliga verklighet och kan tro att de är i omedelbar fara, även om konflikten pågår långt borta. Äldre barn kan ha sett oroande saker på sociala medier och vara rädda för hur händelser kan eskalera. Det är viktigt att inte minimera eller avfärda deras oro.

Om de ställer en fråga som kan verka extrem för dig, till exempel ”Ska vi alla dö?”, försäkra dem om att det inte kommer att hända, men försök också ta reda på vad de har hört och varför de är oroliga för att det ska hända. Om du kan förstå var oron kommer ifrån, är det mer sannolikt att du kan lugna dem. Var noga med att bekräfta deras känslor och försäkra dem om att vad de än känner är naturligt. Visa att du lyssnar genom att ge dem din fulla uppmärksamhet och påminn dem om att de kan prata med dig eller en annan pålitlig vuxen när de vill.

2. Var lugn och anpassa enligt ålder

Barn har rätt att veta vad som händer i världen, men vuxna har också ett ansvar över att skydda dem från nöd och lidande. Du känner ditt barn bäst. Använd åldersanpassat språk, notera deras reaktioner och var lyhörd för deras ångestnivå. Det är normalt att du också känner dig ledsen eller orolig över vad som händer. Men kom ihåg att barn tar sina känslomässiga beteendemönster från vuxna, så försök att inte överföra några rädslor med ditt barn. Tala lugnt och var uppmärksam på ditt kroppsspråk, som till exempel ansiktsuttryck. Försäkra dina barn att de är säkra från all fara så gott du kan.

Påminn dem om att många människor arbetar hårt runt om i världen för att stoppa konflikten och skapa fred. Kom ihåg att det är OK att inte ha svar på alla frågor. Man kan säga att man behöver lite tid för att söka efter svaret eller använda det som ett tillfälle att tillsammans med äldre barn hitta de svar de söker efter. Förklara att viss information online inte är korrekt och vikten av att hitta tillförlitliga källor.

3. Sprid medkänsla, stigmatisera inte

Konflikter kan ofta föra med sig fördomar och diskriminering, vare sig det gäller ett folk eller ett land. När du pratar med dina barn, undvik etiketter som ”dåliga människor” eller ”onda” och använd det istället som en möjlighet att uppmuntra medkänsla, till exempel för familjer som tvingas fly sina hem. Även om en konflikt pågår i ett avlägset land, kan det ge upphov till diskriminering nära dig och där du bor. Kontrollera att dina barn inte upplever eller bidrar till mobbning. Om de har blivit kallade för namn eller mobbad i skolan, uppmuntra dem att berätta för dig eller en vuxen som de litar på. Påminn dina barn om att alla förtjänar att vara trygga i skolan och i samhället. Mobbning och diskriminering är alltid fel och vi bör var och en göra vår del för att sprida vänlighet och stödja varandra.

4. Fokusera på hjälp och medmänniskor

Det är viktigt för barn att veta att människor hjälper varandra med handlingar av mod och vänlighet. Hitta positiva berättelser, som att de första som hjälper människor eller ungdomar bidrar till fred. Se om ditt barn vill vara med och vidta positiva åtgärder. Kanske kan de rita en affisch eller skriva en dikt för fred, eller så kanske du kan delta i en lokal insamling eller gå med i en namninsamling. Känslan av att göra något, hur litet det än är, kan ofta ge stor tröst.

Läs mer här.

5. För nära samtal med omsorg

När du avslutar ert samtal är det viktigt att se till att du inte lämnar ditt barn i ett tillstånd av stress eller panik. Försök att bedöma deras ångestnivå genom att titta på deras kroppsspråk, kolla om de använder sitt vanliga tonfall och lägg märke till deras andning. Påminn dem om att du bryr dig och att du är där för att lyssna och stötta när de känner sig oroliga.

Läs mer här.

6. Fortsätt vara uppmärksam

När nyheterna om konflikten fortsätter bör du fortsätta att kolla in med ditt barn för att se hur de mår. Har de några nya frågor eller saker de skulle vilja prata med dig om? Om ditt barn verkar oroligt eller oroligt över vad som händer, håll utkik efter eventuella förändringar i hur de beter sig eller mår, som magvärk, huvudvärk, mardrömmar eller sömnsvårigheter. Barn har olika reaktioner på biverkningar och vissa tecken på ångest kanske inte är så uppenbara. Yngre barn kan bli klängigare än vanligt, medan tonåringar kan visa intensiv sorg eller ilska. Många av dessa reaktioner varar bara under en kort tid och är normala reaktioner på stressande händelser. Om dessa reaktioner varar under en längre tid kan ditt barn behöva specialiststöd.

Du kan hjälpa dem att minska stress genom att göra aktiviteter som djupandningsövningar tillsammans:

• Ta 5 djupa andetag, andas in 5 sekunder och andas ut 5 sekunder, andas in genom näsan och ut genom munnen

• Förklara att när ditt barn andas in, blåser de upp magen mjukt som en ballong, och när de andas ut går luften långsamt ut ur ballongen igen.Var redo att prata med ditt barn om de någonsin tar upp ämnet. Om det är precis innan läggdags, avsluta med något positivt som att läsa en favoritberättelse för att hjälpa dem att sova gott.

Läs mer här och här.

7. Begränsa nyhetsflödet

Var uppmärksam på hur dina barn exponeras för nyheter då de är fulla av alarmerande rubriker och upprörande bilder. Överväg att stänga av nyheterna kring yngre barn. Med äldre barn kan du använda det som ett tillfälle att diskutera hur mycket tid de lägger ner på att konsumera nyheter och vilka nyhetskällor de litar på. Fundera också på hur du pratar om konflikten med andra vuxna om dina barn är inom hörselavstånd. Så mycket som möjligt, försök att skapa positiva distraktioner som att spela ett spel eller gå en promenad tillsammans.

8. Ta hand om dig själv

Du kommer att kunna hjälpa dina barn bättre om du också klarar dig bra. Barn uppfattar din egen respons på nyheterna, så det hjälper dem att veta att du är lugn och har kontroll. Om du känner dig orolig eller upprörd, ta tid för dig själv och nå ut till andra familjer, vänner och personer du litar på. Var uppmärksam på hur du konsumerar nyheter: Försök att identifiera viktiga tider under dagen för att kolla in vad som händer istället för att ständigt vara online. Så mycket du kan, ta dig tid att göra saker som hjälper dig att slappna av och återhämta dig.

Läs mer.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19