A-Ö Webbindex

Kan Norge göra klimatförändringar till högsta prioritet i säkerhetsrådet?

Norge är tydliga med att klimatförändringarna står högst upp på dagordningen i samband med landets kandidatur till en icke-permanent plats i säkerhetsrådet 2021-2022. Klimatförändringar ses alltmer som ett hot mot både den globala och lokala säkerheten.

Om Norge väljs som en icke-permanent medlem till säkerhetsrådet vid omröstningen i Förenta Nationernas generalförsamling i juni 2020 kommer det att vara första gången på 20 år som landet tar plats i säkerhetsrådet. Norge, som konkurrerar med Kanada och Irland, hoppas bli ett av de två länderna i det Västeuropeiska blocket (WEOG).

– Som medlem i säkerhetsrådet vill Norge fokusera på länken mellan hållbar utveckling och säkerhetsfrågor och bidra till att hålla säkerhetsutmaningar som är länkade till klimatförändringar på säkerhetsrådets agenda, säger Jens Frølich Holte, statssekreterare vid norska Utrikesdepartementet.

År 2030, samma år som världen ska uppfylla de globala målen, riskerar fler än 100 miljoner människor att drivas till extrem fattigdom till följd av klimatförändringar. Samtidigt konstaterar en studie som publicerades av Stanford University att världen har sett effekterna av klimatförändringar i över 50 år. Koncentrationen av växthusgaser i jordens atmosfär har skapat tillväxt i svala länder som Norge och Sverige samtidigt som den ekonomiska tillväxten har gått ned i varma länder som Indien och Nigeria.

– Vi vill bland annat fokusera mer på att bistå de länder som är mest sårbara för klimatförändringar och bidra till att de blir mer robusta och anpassade, säger Frølich Holte.

Han tillägger att Norge kommer att lägga kraften på en ökad förståelse för klimatförändringar i relation till säkerhet och säkerställa att klimat i större utsträckning är del av diskussionerna som rör säkerhet och utveckling.

Eftersom klimatförändringar är en global fråga måste de hanteras genom multilaterala ansträngningar, betonar Frølich Holte. Att vara en del av säkerhetsrådet är en möjlighet för ett litet land som Norge att påverka stora, globala beslut och ta ansvar.

Klimatkonflikter

Under det svenska ordförandeskapet i säkerhetsrådet debatterades kopplingarna mellan klimat och säkerhet med hänvisning till hur klimatförändringarna har bidragit till konflikter i Sahel- och Tchadsjönregionerna. Efterfrågan av naturresurser och beroendet av miljön påverkar vardagslivet i många delar av Afrika.

– Klimatförändringar i sig själva skapar sällan konflikter men det finns en ökande konsensus att klimatförändringar ökar riskerna och därmed bidrar till större geopolitisk instabilitet. Länder som redan är utsatta är ofta de som påverkas mest, förklarar Frølich Holte

Sahel- och Tchadsjönregionerna är två av världens mest utsatta områden när det rör klimatförändringar och befolkningen i regionen påverkas enormt av den globala uppvärmningen. FN uppskattar att cirka 80 % av Sahels jordbruksmark har förstörts. Cirka 50 miljoner människor i Sahel är beroende av boskap för att överleva men marken som finns tillgänglig krymper. De svåra klimatförhållandena bidrar dessutom till våld och konflikter.

– Klimatförändringar förvärrar befintliga spänningar och skapar en grogrund för konflikt. Länder och regioner känner att stabiliteten är hotad och att politisk extremism ökar. Sahelregionen är ett område där vi tydligt ser detta, säger Frølich Holte och tillägger att Norge redan är involverade i att förbättra säkerhet och stabilitet i Sahel, både genom militära insatser genom FN:s insats i Mali samt genom klimatrelaterat bistånd.

Nordiskt samarbete

Det finns ett informellt samarbete mellan de nordiska länderna när man kandiderar för en icke-permanent plats i säkerhetsrådet, förklarar Niels Nagelhus Schia, forskare vid Norska institutet för internationella frågor (NUPI). Norge, Sverige, Island, Finland och Danmark tävlar vanligtvis inte mot varandra utan samarbetar för att främja ett nordiskt perspektiv i rådet.

– Norge står inför nya säkerhetsutmaningar som plast i haven och klimatförändringar. Genom att föra fram dessa utmaningar till säkerhetsrådet kan landet få mer inflytelse. Säkerhetsrådet är på många sätt den internationella politikens catwalk och under två år har du möjlighet att lyfta frågor som du finner viktiga, förklarar Schia.

I en tid då multilateralism hotas är det allt viktigare för säkerhetsrådet att visa sig relevant – annars riskerar det att förlora sin betydelse. Norden framställs ofta som innovativ i internationella relationer och Norges fokus på klimatförändringar och andra progressiva frågor kan hjälpa rådet att hålla sig relevant.

– Det är helt avgörande att säkerhetsrådet klarar av att förhålla sig till den här typen av frågor utöver de mer traditionella frågorna om fredsbevarande och konfliktlösning. Klimatet kommer att ha stor betydelse för säkerheten de närmsta åren, säger Schia.

Informella avtal

Generalsekreteraren för FN-förbundet i Norge, Anne Cath da Silva, ser fram emot att se om Norge kommer att få en plats i säkerhetsrådet.

– Det är viktigt för både Norge och det internationella samfundet att ta en närmare titt på vad klimatförändringar betyder för de som flyr på grund av klimatutmaningar. Det kommer att bli spännande att följa upp eftersom det är en relativt ny problemställning i säkerhetsrådet, säger Silva.

Även om vetomakten som innehas av de fem permanenta medlemmarna i rådet – Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA – ofta diskuteras, betonar Silva att det finns goda möjligheter att informellt samarbeta med resten av staterna som finns representerade i säkerhetsrådet

– Det finns möjligheter för samarbete mellan medlemsstater i säkerhetsrådet. Det är möjligt att implementera förändringar och goda lösningar genom att arbeta mellan de tio andra medlemsländerna. Sverige, som tidigare var del av säkerhetsrådet, är ett bra exempel på hur man kan arbeta över kontinenter, säger Silva.

Nyhetsbrev

Företag som går från ord till handling

En av Islands största banker, Íslandsbanki, har antagit fyra av FN:s globala mål och...

Månadens nordiska profil: Grete Faremo

Som chef för FN:s projektorganisation UNOPS är norska Grete Faremo just nu en av...

Barns rättigheter måste tas på allvar

Som FN:s särskilda rapportör för sexuell exploatering av barn arbetar Maud de Boer-Buquicchio för...