Varje gång världen har stått inför en stor kris de senaste hundra åren, har man hittat uttryck för sina sinnesstämningar i Edvard Munchs ”Skrik” – ett måleri så berömt att det har gjort konstnären själv kopplad till melankoli, ångest och förtvivlan.
– ”Skrik” har använts som symbol på världskriser ändra sedan första världskriget, det kalla kriget, under Brexit, och nu under coronapandemin, säger Munch-museets direktör, Stein Olav Henrichsen, i en intervju med UNRIC.
Som de flesta andra museer, teater, bio, konsertlokaler och andra kulturinstitutioner över hela världen har COVID-19-pandemin tvingat Munch-museet till att stänga. Den plötsliga bristen på intäkt har lett till stor osäkerhet och stora ekonomiska förluster för många i kultursektorn. UNESCO är rädda att den plötsliga stängningen av kulturinstitutioner kan få långsiktiga konsekvenser för hela världens kulturliv.
– Nu mer än någon gång tidigare behöver människor kultur, säger UNESCO:s assisterande kulturdirektör, Ernesto Ottone, – Kulturen gör oss motståndskraftiga, den ger oss hopp. Den påminner oss om att vi inte är ensamma.
Likt många andra kulturinstitutioner har Munch-museet i Oslo använt sig av internet för att upprätthålla kontakt med publiken under pandemin.
– Både på det individuella och på det samhällsmässiga planet kan konst ha stor betydelse. Det är en speciell tid vi är inne i nu där många är i en krävande situation. Det har varit viktigt för oss att förmedla Edvard Munchs konst på nya sätt som förhoppningsvis kan ge publiken goda och positiva upplevelser i en svår tid, säger Henrichsen.
Digitala lösningar
Med hänsyn till smittorisken valde museet redan 11 mars att stänga – dagen innan norska myndigheter införde de nationella smittskyddsåtgärderna som gjorde att nästan hela Norge behövde stänga ned.
– Vi flyttade en stor del av konstupplevelserna till museets digitala kanaler, för att göra dessa tillgängliga för en bred publik. Vi satte igång koncept som ”Vi tar med Edvard Munch hem till dig” – en serie livesändningar från utställningen där publiken får se olika delar av Edvard Munchs konst och hand mest kända verk.
Museet har digitaliserat hela sin konstsamling och på museets hemsida hittar man digitala utgåvor av alla Edvard Munchs konstverk, teckningar och brev. På sociala medier kan man följa museets digitala visningar. Enligt Henrichsen har initiativet varit väldigt populärt:
– Det har varit ett enormt engagemang på de direktsända turerna. En av våra livesändningar genererade upp till 300 000 visningar, säger Henrihsen, – Det är särskilt inspirerande att följa kommentarsfältet där vi får in hälsningar och frågor från hela världen. Formatet är en stor succé och detta är något som vi kommer fortsätta med framöver.
Det mänskliga själslivet
En Munchs konst innehåller långt mer än förtvivlan som man ser i ”skrik”. Han var en figurativ målare, men intresserade sig aldrig för att skildra motiv som de framstod i verkligheten.
Genom karriären som sträckte sig över sextio år och över 1000 målerier, experimenterade han med olika konststilar och hittade till slut sin egen konststil. Med utgångspunkt i egna känslor och minnen, försökte han fånga det universella mänskliga själslivet från puberteten till graven.
Kärlek, förtvivlan, lidande, ensamhet, glädje och sorg är alla med i Munchs verk och var motiv som han kom tillbaka till genom livet.
Munch ansåg sig själv vara lika mycket en författare som konstnär och använde sina dagböcker till att planera sina motiv. I en av sina journaler skrev han sitt konstmanifest:
”I min konst har jag försökt att få förklarat för mig om livets mening. Jag har också ämnat hjälpa andra till att förstå meningen med livet”.
Henrichsen menar att det kan vara nyttigt i kristider att vända sig till konsten – och kanske särskilt till Munch:
– Edvard Munch avbildade både de ljusa och mörka sidorna av människan och de utmaningar som vi möter. I Munchs konst kan vi lära oss mer om oss själva och våra relationer. I svåra tider kan detta bidra till större förståelse och ge oss mer insikt i de situationer som vi är i.
Enligt Stein Olav Henrichsen kommer konstälskare snart kunna se den digitala utställningen ”Det experimentella självet” hemma i sitt eget vardagsrum, och han hoppas att han ska kunna önska människor välkomna till det nya Munch-museet i Bjørvika, Oslo, senare i år.
– Hittills har vi lyckats upprätthålla goda framsteg under flytten och vi planerar att öppna hösten 2020. Munch-museets planer för framtiden är att fortsätta insatserna digitalt och att öppna det nya museet i Bjørvika. I det nya museet kommer publiken kunna uppleva höjdpunkterna i Edvard Munchs konstverk när som helst, parallellt med andra utställningar med andra konstnärer.
På grund av COVID-19-pandemin har många andra nordiska kulturinstitutioner, i likhet med Munch-museet, hittat alternativa sätt att nå sin publik. Besök deras digitala erbjudanden här:
