Sudan står inför en av världens allvarligaste humanitära kriser. Den konflikt som utbröt mellan Sudans väpnade styrkor (SAF) och Rapid Support Forces (RSF) den 15 april 2023 har gett upphov till aldrig tidigare skådade utmaningar, har påverkat miljontals liv och skapat ett komplext nät av frågor som kräver akut uppmärksamhet.
Vad handlar krisen om?
Krisen i Sudan är mångfacetterad och omfattar väpnade konflikter, massfördrivning, sjukvårdsutmaningar, matosäkerhet och en utbildningskris. Med över 25 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd, inklusive 14 miljoner barn, står Sudan i epicentrum för en humanitär katastrof.
Bakgrundshistoria: Vad ledde till konflikten?
Rötterna till denna konflikt kan spåras tillbaka till långvariga politiska och sociala spänningar. Maktkampen mellan de sudanesiska väpnade styrkorna och de snabba stödstyrkorna eskalerade, vilket ledde till en fullständig väpnad konflikt i april 2023. Konflikten har inte bara intensifierat befintliga konflikter utan har också förvärrat etniska och regionala klyftor inom landet.
Påverkan på människor och miljö
Krisen har resulterat i att fler än 7,4 miljoner människor har drivits på flykt, vilket innebär att Sudan omfattas av den största fördrivningskrisen i världen. Intern förflyttning, tillsammans med det faktum att hälso- och sjukvårdstjänsterna kollapsat, har gett upphov till sjukdomsutbrott som inkluderar kolera, mässling, malaria och denguefeber. Konflikten har också allvarligt påverkat livsmedelsproduktionen, vilket har lett till akut matosäkerhet som drabbar miljoner. Dessutom har utbildningssystemet fallit samman, med 19 miljoner barn utanför skolan, vilket utsätter dem för omedelbara och långsiktiga faror.
FN:s svar på krisen
FN, som inser allvaret i situationen, har mobiliserat ansträngningar för att ta itu med krisen i Sudan. FN:s kontor för samordning av humanitära angelägenheter (OCHA) ligger i framkant när det gäller att samordna den globala krisberedskapen.
Involverade FN-organ och deras roll
Flera FN-organ är aktivt involverade i att ta itu med olika aspekter av krisen. Världshälsoorganisationen (WHO) arbetar för att bekämpa sjukdomsutbrott, medan livsmedelsprogrammet World Food Programme (WFP) strävar efter att lindra hunger. UNICEF fokuserar på utbildningskrisen och syftar till att ge stöd till de miljontals barn som saknar skolgång.
SDGs kopplade till krisen
Krisen i Sudan är direkt relaterad till flera hållbara utvecklingsmål (SDG). SDG 2 (Ingen Hunger) är hotad på grund av en utbredd livsmedelsosäkerhet, medan SDG 3 (God hälsa och välbefinnande) står inför utmaningar med utbrott av sjukdomar och kollaps av sjukvårdsinfrastruktur. Dessutom är SDG 4 (Kvalitetsutbildning) allvarligt påverkad eftersom miljontals barn förblir utanför skolsystemet.
SUDAN: Sudan är ett land i nordöstra Afrika. Landet har en befolkning på nästan 46 miljoner (2022). Det gränsar till Centralafrikanska republiken i sydväst, Tchad i väster, Egypten i norr, Eritrea i nordost och Etiopien i sydost, Libyen i nordost, Sydsudan i söder och Röda havet. Den upptar nästan 1,9 miljoner kilometer och är till ytan lika stor som Frankrike, Spanien, Tyskland och Sverige tillsammans.
Hur kan du engagera dig?
Individer runt om i världen kan bidra till att hantera krisen i Sudan genom att stödja välrenommerade humanitära organisationer som arbetar i regionen. Donationer till FN-organ, icke-statliga organisationer och gräsrotsorganisationer kan ge välbehövliga resurser för sjukvård, mat och utbildningsinitiativ. Dessutom kan en ökad medvetenhet om krisen genom sociala medier och engagera sig i opinionsbildning bidra till att få internationellt stöd för Sudans lidande.
Donera: här