Vetenskapen behöver fler kvinnor

Även om män och kvinnor har samma kapacitet för branscher som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (på engelska används förkortningen STEM), är kvinnor konsekvent underrepresenterade och mindre sporrade att ta del av denna bransch, visar forskning.

Att överbrygga ojämställdhet är avgörande för mänsklighetens utveckling och framtid och samtidigt kärnan i FN:s vision för en bättre värld. Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskapen (11 februari) är ett viktigt tillfälle för att lyfta fram denna centrala fråga.

En kvinna står på en gata i en by och transporterar en låda.
Norah Magero poserar för ett foto med Vaccibox, ett innovativt soldrivet kylskåp tillverkat av hennes organisation Drop Access med hjälp av lokalt tillgängliga material. Photo: RAEng/GGImages/Alissa Everett.

Så varför är det viktigt? Att ytterligare involvera hälften av världens befolkning i STEM-områden kommer att förbättra chanserna att uppnå de globala målen 2030 – mål som proklamerades för att ta itu med ett brett antal globala frågor. Att satsa på att inkludera kvinnor i naturvetenskap är inte bara en fråga om jämställdhet (Globala målen nummer 5), utan också relevant Det globala målet 3 (’Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar’) samt ökade klimatåtgärder (Globala målen nummer 13), där kvinnor ska ingå i arbetsstyrkan för att hitta hållbara lösningar.

Specifika problem

Kvinnor utgör bara cirka en tredjedel av alla forskare globalt, enligt UIS (UNESCO Institute for Statistics). Uppgifterna indikerar ett mer grundläggande problem som inte bara kan lösas genom att beakta siffror. Kvalitativ forskning påvisar en mängd olika faktorer som spelar in i kvinnors begränsade deltagande i STEM: Från sociala och andra besläktade faktorer som förväntningar i familjelivet, en ojämlik arbetsmiljö samt lägre ekonomiskt stöd till forskning jämfört med män.

En studie från 2017 påvisar att: ”vid 6 års ålder är flickor redan mindre benägna än pojkar att beskriva sin könstillhörighet som ”briljant”, och mindre benägna att gå med i en aktivitet som är avsedd för ”mycket, mycket smarta” barn.” Detta påverkar möjligheten för flickor att vilja arbeta inom STEM-områden avsevärt, eftersom denna bransch anses vara svår – och kräva ett ”briljant sinne”. Ur social och ekonomisk synvinkel har familjer med begränsade resurser ofta svårt att ge sina barn undervisning i matematik och naturvetenskap i allmänhet och för flickor i synnerhet. Etnicitet, språk och invandrarstatus spelar också en stor roll. Slutligen är kvinnor 20% mindre benägna än män att äga en smartphone och 300 miljoner färre kvinnor använder mobilt internet i låg- och medelinkomstländer.

Väl inne fortsätter svårigheterna

För kvinnor som gör karriär inom dessa områden är inte bara lönen lägre i genomsnitt än vad fallet är för deras manliga gelikar, kvinnor får vanligtvis också mindre forskningsanslag. Kvinnor har kortare, mindre välbetalda karriärer. De är underrepresenterade i högprofilerade tidskrifter och befordras mer sällan. Från den ljusa sidan bör det noteras att kvinnor i vissa länder har uppnått jämställdhet inom biovetenskap – ibland dominerar de dem. Detta gäller dock inte inom digital informationsteknik och datavetenskap. Trots en brist på kompetens inom dessa områden står kvinnor bara för cirka 28 procent av examinerade ingenjörer och 40 procent av alla utexaminerade inom datavetenskap och informatik, enligt en kommande UNESCO-rapport.

Specifika lösningar?

FN tar inte upp frågorna enbart med ord, utan tillhandahåller olika åtgärder för att förbättra denna statistik och motverka ojämlikhet mellan könen när det gäller utbildningsmöjligheter. År 2021 lanserade Generation Equality Forum, sammankallat av UN Women, Action Coalition on Technology and Innovation for Gender Equality (TIGE). Koalitionen tillhandahöll ett antal ”taktiska metoder” för att lösa dessa frågor senast 2026. För det första eftersträvar man att förbättra tillgången till tjänster och digitala inlärningsverktyg i syfte att stärka universell digital läskunnighet. Att ge flickor och kvinnor tillgång till dessa verktyg kommer att motverka stereotypier genom att göra det klart för alla att de kan vara lika digitalt kapabla som sina manliga motsvarigheter. En annan åtgärd som ska vidtas är att öka investeringarna i feministisk teknologi och innovation med 50% och stödja kvinnors ledarskap som innovatörer, och därmed bättre svara på kvinnors och flickors akuta behov. Slutligen är det taktiskt viktigt att kontinuerligt mäta inkludering och mångfald för att se till att världen är nationellt såväl som globalt på rätt väg när det gäller kvinnor och flickor inom teknik och vetenskap.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19