Läs- och skrivkunnighet handlar om mycket mer än förmågan att läsa och skriva. Den gör det möjligt för människor att förstå information, kommunicera idéer, tillägna sig ny kunskap och delta mer aktivt i samhället. I en alltmer komplex värld är läs- och skrivkunnighet avgörande under livets alla skeden.
Människor behöver kunna förstå skriftlig information, tolka data, navigera bland offentliga tjänster och fatta välgrundade beslut i vardagen. Under temat ”Vi spelar alla en roll – medie- och informationskunnighet för alla” lyfter den pågående Internationella veckan för medie- och informationskunnighet fram hur individer och samhällen kan fatta välgrundade beslut, tänka kritiskt och delta på ett meningsfullt sätt i ett alltmer komplext informationslandskap.
”Varje dag formar den information vi läser, tittar på och delar vår förståelse av världen. Samtidigt förändrar digitala plattformar och artificiell intelligens hur information produceras och sprids, vilket gör det allt svårare att skilja tillförlitliga källor från desinformation och manipulation”, sade Khaled El-Enany, generaldirektör för UNESCO, med anledning av den globala veckan för medie- och informationskunnighet den 24–31 oktober 2026.
Omkring 739 miljoner kan inte läsa och skriva
Trots betydande framsteg under de senaste årtiondena är tillgången till läs- och skrivkunnighet fortfarande ojämlik. Enligt UNESCO saknade omkring 739 miljoner vuxna världen över grundläggande läs- och skrivkunnighet år 2025. Kvinnor utgjorde ungefär två tredjedelar av denna grupp. Siffrorna understryker det fortsatta behovet av att säkerställa att alla har tillgång till utbildning av god kvalitet och möjligheter att lära sig, oavsett ålder, kön eller socioekonomiska förutsättningar.
Läs- och skrivkunnighet har också ett nära samband med bredare ojämlikheter. Utan tillräckliga möjligheter att utveckla sina färdigheter kan människor möta ytterligare hinder när det gäller arbete, vidareutbildning och deltagande i samhällslivet.
Utmaningar för läs- och skrivkunnigheten i Norden
De nordiska länderna förknippas ofta med välutvecklade offentliga utbildningssystem och en stark strävan efter lika möjligheter. De senaste resultaten från OECD Programme for International Student Assessment (PISA) visar dock på växande utmaningar när det gäller ungas läsförmåga. PISA undersöker hur väl 15-åriga elever kan förstå, tolka, värdera och använda skriftlig information.
Resultaten från PISA 2025, som publicerades i september 2026, visar att läsresultaten har försämrats i många deltagande utbildningssystem. I Norden understryker resultaten vikten av att stärka läs- och skrivkunnigheten och säkerställa att alla unga utvecklar de läsfärdigheter som behövs för att orientera sig i ett alltmer komplext informationslandskap.
Resultaten visar också att de nordiska länderna står inför olika utmaningar. Finland har traditionellt uppvisat starka resultat i läsning, medan andra länder har upplevt betydande försämringar. Islands jämförelsevis låga resultat visar dessutom hur viktigt det är att undersöka de nationella förutsättningarna i stället för att betrakta Norden som ett enhetligt utbildningssystem.
Sämre läsresultat i alla nordiska länder
Enligt OECDs landsresultat fick Finland det högsta läsresultatet bland de fem nordiska länderna, med 474 poäng, följt av Sverige med 466 poäng. Båda länderna låg över OECD-genomsnittet på 461 poäng. Danmark fick 460 poäng, Norge 453 poäng och Island 422 poäng, vilket innebär att samtliga tre låg under OECD-genomsnittet. Skillnaderna visar på variationer i elevernas läsprestationer mellan de nordiska utbildningssystemen, trots att länderna delar en stark betoning på tillgänglig utbildning av god kvalitet.
Jämfört med PISA 2022 försämrades läsresultaten i samtliga fem länder. Danmark noterade den största nedgången, med 29 poäng, följt av Norge, där resultatet sjönk med 24 poäng, och Sverige, med en nedgång på 21 poäng. Finlands resultat minskade med 16 poäng, medan Islands sjönk med 14 poäng.
OECD rapporterar att läsförmågan försämrades i 43 deltagande länder och ekonomier mellan de två mätningarna. Det visar att de nordiska resultaten är en del av en bredare internationell utmaning och inte enbart ett regionalt problem.
Ett livslångt perspektiv
Rapporten Nordic Media Literacy Survey bygger på en undersökning med 12 744 deltagare. Den har tagits fram genom samarbete mellan mediemyndigheter i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, med stöd från Nordiska ministerrådet.
Rapporten drar slutsatsen att medie- och informationskunnighet kräver ett samordnat, livslångt arbete snarare än insatser som enbart riktas till barn och unga. Olika åldersgrupper har olika styrkor och svagheter: yngre människor har generellt större erfarenhet av digitala plattformar, medan äldre personer ofta har större vana vid traditionella medier.
Visste du att …
- 739 miljoner vuxna saknar fortfarande grundläggande läs- och skrivkunnighet. Två tredjedelar av dem är kvinnor.
- 88 procent av världens befolkning över 15 år kan läsa och skriva.
- 1,5 miljarder elever och unga världen över har påverkats, eller påverkas fortfarande, av stängningar av skolor och universitet.
- 251 miljoner barn får inte möjlighet att tillägna sig grundläggande läsfärdigheter.