Nelson Mandelas kamp för jämlikhet

mandela

mandela

Rolihlahla Mandela föddes år 1918 och har levt ett turbulent liv kämpandes för jämlikhet, anti-kolonialism och fred. Mandela kallas ofta Fadern för den Sydafrikanska nationen och har mottagit flera pris för sitt arbete, inklusive Nobels fredspris år 1993. Den 18 juli är Internationella Nelson Mandela dagen. Dagen markeras för att erkänna Mandelas insats för fred och för att fira hans livsarbete.

De tidiga åren
Rolihlahla Mandela föddes till Madiba klanen i Sydafrika år 1918 och gick i skola i Qunu, där hans lärare gav honom hans kristna namn ”Nelson”. Mandela fortsatte studera upp till universitetsnivå, han studerade konst och juridik vid några olika universitet.

Politiskt liv
Nelson Mandela blev allt mer inblandad i anti-kolonial politik under 1940-talet och han hjälpte grunda African National Congress (ANC) ungdomsförbund år 1944. ANC är ett socialdemokratiskt parti i Sydafrika. Då det ledande partiet i landet  började tillämpa apartheid politik tog Nelson Mandela en ledande roll i den så kallade ”Defiance Campaign” eller trotskampanjen år 1952. Den nationella, icke-våldsamma, civila olydnadskampanjen förespråkade icke-samarbete och lydnad av lagar som ansågs orättvisa eller diskriminerande. Mandela och 19 andra dömdes till 9 månader hårt arbete på grund av deras medverkan i kampanjen. Då Mandela arbetade som advokat, blev han arresterad upprepade gånger och förbjöds slutligen praktisera på slutet av 1952. Han arresterades under det kända polis svepet år 1955 och blev ställd inför rätta i förräderirättegången känd som ”Treason Trial”. Mandela frikändes slutligen år 1961. Den 21sta mars 1960 dödade sydafrikansk polis 69 obeväpnade protestanter, vilket ledde till att landet föll i undantagstillstånd och staten arresterade 18 000 protestanter. Som en följd av detta förbjöds ANC och Pan Africanist Congress (PAC, ett nationalsocialistiskt parti) och Mandela gick underjorden. I juni 1961 blev han tillfrågad att leda en beväpnad kamp för en icke-diskriminerande grundlag. Mandela hjälpte grunda Umkhonto weSizwe (Nationens spjut) trots att han tidigare varit fast besluten vid att inte använda våld i sin kamp.

Fångenskap
Nelson Mandela lämnade Sydafrika i sökan efter stöd för en beväpnad konflikt mot regimen och fick militär träning i Marocko och Etiopien. Då han återvände åtalades han för att illegalt ha lämnat landet och för att ha lockat folket till strejker. Mandela dömdes till 5 års fängelse. I oktober 1963 ställdes Mandela och 9 andra inför rätta i den så kallade Rivonia rättegången för sabotageförsök. De åtalade stod inför dödstraff för att ha lett en bombningskampanj mot regerings mål. Mandela och 7 andra åtalade blev dömda till livstids fängelse. Mandela tjänade 27 års fängelsestraff på Robben ön, i Pollsmoor fängelse och i Victor Verster fängelset förrän han frisläpptes. Mandela frisläpptes år 1991, då förbudet mot ANC och PAC upplöstes och till stor del på grund av civila lobbyrörelsers aktioner.

Livet efter fängelsetiden
Efter hans frisläppning blev Mandela vald till president för ANC och han fortsatt sin kamp mot de vitas minoritetsstyre. Han valdes demokratiskt som Sydafrikas första färgade president år 1994 och försökte under sin tid minska på rasmotsättningarna i landet. Mandela avgick efter första perioden som president, som han hade lovat, men fortsatt kämpa för demokrati, jämlikhet och fred, speciellt genom Nelson Mandela stiftelsen. Mandela tilldelades Nobels fredspris år 1933 och han fungerar som en inspiration för jämlikhetsideal, mänskliga rättigheter och i kampen mot förtryck.   

 

Källor: Nelson Mandela Foundation (http://www.nelsonmandela.org/ ), Mandela Day (http://www.mandeladay.com/ ), Nelson Mandela International Day (http://www.un.org/en/events/mandeladay/index.shtml),