Norden kräver reform av säkerhetsrådet

FN:s generalförsamling. UN Photo

 FN:s generalförsamling. UN Photo

Oktober 2014 – Då människor från de fem nordiska länderna möts, tenderer de ofta att understryka sina olikheter. Men inom FN ses de nordiska länderna ofta som en enhetlig grupp, en bild som förstärks av gemensam historia och kultur. Men då det kommer till kritan, som under FN:s generaldebatt då alla länder beskriver sin utrikespolitik, hur lika är de nordiska länderna sist och slutligen?

Under årets generaldebatt i september levde de nordiska länderna upp till sitt rykte, och i vissa fall kunde talen nästan ha bytts ut sinsemellan. Å andra sidan låter ofta andra grannländer väldigt lika de också, som medlemmar av NATO eller EU.

Fyra av fem länder började sina tal med att fokusera på konflikter som Irak, Syrien eller Ukraina. Norge var det enda land som här skiljde sig från mängden och istället öppnade med att adressera klimatförändringen – något Finland bara nämnde i en bisats. Men alla länder tangerade världens utmaningar på ett eller annat sätt, vare sig det gällde Ukraina, ebola, klimatförändtingen, post-2015 –agendan, kvinnors egenmakt eller Mellanöstern.

Alla fem kritiserade även säkerhetsrådets passivitet gällande Syrien och Ukraina, men valde annars att betona helt olika teman under sina interventioner:

GA HelleDanmarks tal betonade klimatförändringens hot starkast av alla sina nordiska grannar, och ägnade även mycket taltid åt ebolasmittan – utan att negligera de pågående konflikterna.

GA FinlandFinland valde att fokusera på internationell fred och säkerhet, med tung betoning på Ukraina. Irak, Syrien och post-2015 –agendan fick även de sina beskärda delar av taltiden, men klimatförändringen nämndes däremot endast i sista meningen, och kvinnofrågor endast i förbifarten.

Island fokuserade på fred och säkerhet, men koncentrerade sig på konflikten mellan Israel och Palestina, utan att glömma kvinnor eller klimatförändringen – men nämnde däremot knappt ebola alls. Island var även det enda landet som tog upp havens välstånd i sitt tal.

GA SwedenNorge tog upp en lång lista med olika ämnen, betonande klimatförändring och post-2015 –agendan. Mänskliga rättigheter nämndes som en hörnsten i utrikespolitiken, och Norge fokuserade även på kvinnors rättigheter, medan jämförelsevis mindre vikt lades på de pågående konflikterna i talet.

Sverige fokuserade som väntat en stor del av talet på klimatförändringen och post-2014 –agendan. Som de nationella prioriteterna nämndes migrations- och flyktingpolitik, undersökningen kring Dag Hammarskjölds död och kandidaturen för ett icke-permanent säte i säkerhetsrådet.

Nyckelfraser:

  • Helle Thoring Schmidt, Danmarks premiärminister: “Somliga är rädda att övergången till engrön ekonomi betyder minskad tillväxt. Men så är det inte nödvändigtvis. Danmarks ekonomi har ökat med 40 % sedan 1990 fastän utsläppen minskat med 20 % under samma period.”
  • Sauli Niinistö, Finlands president: ”Ett internationellt system baserat på lagar är en förutsättning för fred och säkerhet, för mänskliga rättigheter och utveckling. Om vi upphör med att skydda detta system, slutar det skydda oss.”
  • Gunnar Bragi Sveinsson, Islands utrikesminister: ”Denna sommar orsakade ett meningslöst krig mellan Israel och Palestina oacceptabla förluster i människoliv… Dessa människor får inte ha dött förgäves – låt de palestinska barnens framtid vara en framtid utan ockupation. Ockupationen av Palestina måste få ett slut.”
  • Erna Solberg, Norges premiärminister: ”Flickors utbildning är en ”supermotorväg” mot en värld utan fattigdom. ” ”Om en skolflicka kan utmana talibanerna, kan säkerligen världen övervinna terrorism och extremism.”
  • Marten Grunditz, Svensk ambassadör i FN: ”Då en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd, organet anförtrott med det primära ansvaret för upprätthållandet av fred och säkerhet, attackerar en suverän stat utan någon berättigad orsak, måste världen agera resolut. Om aggression tolereras, finns det ingen garanti för vilket nästa offer blir.”