I mars 2022 antog FN:s miljöförsamling den historiska förslaget 5/14, vilket ledde till förhandlingar om ett nytt bindande internationellt avtal för att stoppa föroreningar relaterade till plastavfall. Denna vecka meddelade Norge och Rwanda att de tagit initiativ till att etablera en så kallad högambitionskoalition (High Ambition Coalition) för att stoppa plastföroreningar. Koalitionen kommer att skapa internationella regler och riktlinjer vars mål är att få ett slut på plastförorening år 2040.
– Vi tog initiativet till att samla en grupp motiverade länder för att tillsammans arbeta för ett effektivt miljöavtal som fastställer internationella regler och leder till ett slut på plastföroreningar 2040, sa Norges klimat- och miljöminister Espen Barth Eide i ett pressmeddelande.
Ett av våra största hot
Tidpunkten för initiativet är inte en slump. Mängden plastavfall har fyrdubblats under de senaste fyra decennierna och UNRIC skrev tidigare i år om hur 85% av avfallet i havet består av plastavfall. Varje år dumpas mellan 8 och 12 miljoner ton plast i havet och år 2050 beräknar man att det kommer att finnas mer plast än fisk i havet. FN:s generalsekreterare António Guterres har upprepade gånger talat om hur vi ska sluta använda engångsplast för att skydda våra hav. ”Våra dyrbara hav används som en soptipp och drunknar i plastavfall. Det är dags att bryta vanan med engångsplast.” Inte heller utvecklingen verkar vara på väg åt rätt håll. Om inga nya åtgärder införs kommer plastavfallet i åar och sjöar att öka från 109 miljoner ton 2019 till 348 ton 2060, medan den totala mängden plast i havet under samma period beräknas öka från 30 miljoner ton till 145 miljoner ton.
Oacceptabel börda för nya generationer
Plastindustrin använder mer än 10 000 kemikalier, varav över 2 400 kan vara skadliga för hälsa och miljö. Plastföroreningar utgör ett stort hot mot ekosystem, biologisk mångfald, klimat och människors hälsa. Under lanseringen av koalitionen på måndagen beskrev Rwandas miljöminister Jeanne d’Arc Mujawamariya jordens nuvarande tillstånd och de konsekvenser man står inför till följd av det. ”Detta är en oacceptabel börda för framtida generationer. Plastföroreningar utgör en kris för vår planet. De påverkar människors hälsa, biologisk mångfald och klimatet”. Rwanda har själv varit tidigt ute med att införa regler för användning av plast och de införde ett förbud mot plastpåsar redan 2008. 2019 tog det afrikanska landet ytterligare ställning mot plastkonsumtion genom att införa en lag som förbjuder engångsplast.
Internationellt samarbete
Länder som har anslutit sig till initiativet, som leds av Norge och Rwanda, är Peru, Tyskland, Senegal, Georgien, Storbritannien, Portugal, Chile, Danmark, Finland, Sverige, Island, Costa Rica, Ecuador, Kanada, Schweiz, Portugal, Frankrike, Syd-Korea och Dominikanska republiken. Målet är att plastföroreningar helt ska upphöra år 2040. För att uppnå detta har tre delmål satts upp: minska plastkonsumtion och produktion till rimliga nivåer, möjliggöra ett cirkulärt kretslopp för plast som skyddar både miljö och människors hälsa samt uppnå en miljövänlig hantering och återvinning av plastavfall. Den norska regeringen har bekräftat att högambitionskoalitionen kommer att träffas i New York inom kort för förberedelser inför den första mellanstatliga förhandlingskommitténs möte i Punta del Este i Uruguay den 28 november i år.