UiT, Norges arktiska universites samiska språkteknikutvecklare har skapat en lulesamisk talsyntes med tre syntetiska röster. Bakom projektet ligger Divvun, en enhet vid Norges arktiska universitet (UiT) som arbetar med att utveckla och vidareutveckla samisk språkteknologi och praktiska hjälpmedel.
– Jag har jobbat och studerat samiska under många år nu. Det känns meningsfullt att inte bara forska för vår egen skull utan också skapa ett verktyg som kommer det samiska samhället till godo, säger Inga Lill Sigga Mikkelsen, ingenjör på Divvun.
Talsyntes är en funktion som läser text på din digitala enhet. Det förvandlar text till tal och kallas därför också ofta för just text-till-tal. Med hjälp av talsyntes kan man nu lyssna på vad som skrivs på nord- och lulesamiska. Detta är ett viktigt hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter eller synproblem.
Inga Lill Sigga Mikkelsen talar själv lulesamiska hemma med sina barn och hon berättar att läs- och skriftspråket lulesamiska har en kort historia.
– Lulesamiskan som undervisningsspråk är bara 40 år gammalt, jag var själv en av de första som fick gå i skola på lulesamiska. Min pappa talade det alltid hemma men kan varken läsa eller skriva flytande.
Det är problematiskt att räkna andelen människor som pratar lulesamiska, uppskattningsvis är de mellan 800 och 3000 beroende på definition.
Har överlevt förnorskningen
Vi har redan börjat kommunicera verbalt med de maskiner vi omger oss med, och Nu när datorn kan samiska går de samiska språken på allvar in i talteknikens tidsålder.
– Hemma pratar jag redan med Siri på min iPhone, en Sonos-högtalare och i bilen, på norska och engelska. Det är lite skrämmande med tanke på att de samiska språken måste användas för att de ska höras i framtiden, men sedan får de här prylarna mig att prata andra språk i mitt eget hem. Därför är en lulesamisk talsyntes ett stort steg i rätt riktning och en utveckling som ger mig hopp inför framtiden, fortsätter hon.
Tre syntetiska lulesamiska röster
Sander Andersen, Sigmund Johnsen och Britt Inger Sikku har bidragit till projektet genom att låna ut sina röster till den lulesamiska talsyntesen. I talsyntes kan du välja mellan vilken konstgjord röst du vill höra, så när datorn nu kan prata lulesamiska kommer det att låta som en av dessa tre.
– Sander, Sigmund och Britt Inger har alla gjort ett viktigt arbete för det lulesamiska språket, och nu ska deras röster följa med oss in i framtiden, och därmed också höras och användas av nya generationer lulesamiska talare, säger Mikkelsen. Ny version av nordsamisk talsyntes Den första nordsamiska talsyntesen publicerades 2015 i samarbete mellan Divvun och Acapela. Nu har detta förbättrats med en ny version. Den nya versionen har förbättrad ljudkvalitet och uttal, och den är trevligare att lyssna på.
Användbar vid språkinlärning
För Divvun är röstteknik ett viktigt satsningsområde och under hösten kommer Divvun även att lansera en sydsamisk röst. Divvun är också igång med arbetet med taligenkänning, det vill säga datorn skriver vad du säger, för både nord-, lule- och sydsamiska. Katri Hiovain-Asikainen har arbetat med utvecklingen av det taltekniska verktyget.
Den nya talsyntesen har utvecklats helt med öppen programvara och ny kod har utvecklats och ägts av Divvun-gruppen och UiT. Divvuns övergripande uppgifter är att utveckla och underhålla liknande språkteknologiska verktyg för de samiska språkgemenskaperna, inklusive stavningskontroller, grammatikkontroller, tangentbord, ordböcker och andra digitala och webbaserade verktyg. De allra flesta av Divvuns verktyg görs fritt tillgängliga som öppen källkod. Divvun finansieras av ministeriet för kommuner och distrikt (KDD). Divvuns språkteknologiska verktyg finns här.
De globala målen på samiska hittar du här.
Samerna utgör nationell minoritet i Norge, Sverige och Finland. Samiska varieteter har status som minoritetsspråk i Sverige och delar av Finland och Norge.
Internationella decenniet för ursprungsspråk pågår från 2022 till 2032. Av världens totala befolkning anses 6% utgöra ursprungsbefolkning, men det antal språk som talas av ursprungsbefolkningar är betydande. Uppskattningsvis av de cirka 6 700 språk som talas i världen är mer än 4 000 ursprungsspråk. Internationella årtiondet för ursprungsspråk syftar till att skydda ursprungsbefolkningars rättigheter att bevara, återuppliva och främja sina språk, samtidigt som språklig mångfald integreras.