Av Inger Andersen, generaldirektör för FN:s miljöprogram (UNEP)
Även om coronapandemin fortsätter, kan 2021 vara året vi sluter fred med naturen och reparerar de skador vi har orsakat planeten.
COVID-19 har vänt våra liv upp och ner. Men det lurar en mycket mer ihållande kris, som kräver beslutskraftiga åtgärder. Genom klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, markförstöring och luft-, vatten- och markföroreningar har vi skapat en planetkris som på sikt kommer att visa sig mer skadlig än den nuvarande pandemin är.
Forskare har länge sagt att mänsklig aktivitet förstör jorden och dess naturliga system. Ändå har vi – från regeringar och finansinstitutioner till företag och privatpersoner – misslyckats med att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda nuvarande och framtida generationer från global uppvärmning, massutrotning och förorenad luft.
År 2020 meddelade FN:s miljöprogram (UNEP) att världen fortfarande går mot temperaturökningar på mer än 3°C under detta århundrade, trots att coronapandemin har minskat utsläppen av växthusgaser.
Föroreningar
Denna månad påminner Dasgupta-rapporten om det som UNEP länge har varnat för: det naturliga kapitalet per capita – dvs. de resurser och tjänster som mänskligheten kan dra nytta av – har minskat med 40 procent under de senaste två decennierna. Och vi vet att nio av tio människor världen över andas in förorenad luft.
Att hitta lösningarna på dessa skrämmande problem är en komplicerad uppgift. Det tar lång tid. Men experter har redan utvecklat verktygen. Det ekonomiska skälet är inte förhandlingsbart. Och de mekanismer och institutioner som behöver implementera lösningarna finns idag. Med andra ord finns det inga fler ursäkter för att inte agera.
I år kommer FN att samla regeringar och andra klimatpolitiska aktörer vid viktiga möten om klimatåtgärder, biologisk mångfald och markförstöring. COVID-19 har försenat dessa viktiga toppmöten och försvårat förberedelserna för dem. Men det ursäktar återigen inte bristen på handling. Inom ramen för toppmötena måste vi visa världen att vi äntligen tar planetkrisen på allvar och att vi kommer att vidta åtgärder.
FN har publicerat en rapport, Making Peace with Nature, för att hjälpa beslutsfattare på rätt väg. Rapporten baseras på stora globala bedömningar av och bevis på den miljöförstöring som världen står inför. Den presenterar de bästa och senaste idéerna om hur man saktar ner utvecklingen. Det har skapat ett ramverk för hur vi skapar en hållbar framtid med mänsklig välfärd på en hälsosam planet.
Våra miljö-, sociala och ekonomiska utmaningar är sammanflätade. De måste hanteras tillsammans. Vi kan till exempel inte uppnå FN:s globala mål – inklusive fattigdomsbekämpning – fram till 2030 om vi samtidigt tillåter klimatförändringar och sammanbrott av ekosystem att leda till mat- och vattenbrist i världens fattigaste länder. Det finns ingen annan väg framåt än att göra miljön till den viktigaste biten i de nödvändiga sociala och ekonomiska omvandlingarna.
Om det händer kommer det att innebära att banker och investerare kommer att sluta finansiera fossila bränslen. Regeringar spenderar biljoner på att subventionera miljövänligt jordbruk och grön energi istället. Och att människor världen över minskar sitt klimatavtryck genom att prioritera hälsa och välbefinnande framför konsumtion.
Det finns tecken på framsteg, men problemen utvecklas snabbare än vi hinner lösa dem. År 2021 får vi inte bara samla oss, vi måste ta ett enorms kliv i rätt rikting tillsammans.
Det finns för närvarande 126 länder som lovar att arbeta mot nollutsläpp. Alla länder i världen uppmuntras att lämna in mer ambitiösa nationellt bestämda reduktionsbidrag före COP26 och att börja övergången till nollutsläpp netto så snart som möjligt.
Vid COP26 i Glasgow bör regeringar också komma överens om en global marknad för koldioxidhandel. Dessutom är det dags för höginkomstländer att fullgöra sina åtaganden att hjälpa klimatåtgärder i låg- och medelinkomstländer med 100 miljarder dollar.
Vi måste också komma överens om ett nytt globalt ramverk för skyddet av biologisk mångfald och för att sluta förstöra ekosystem. Vi måste hitta sätt på vilka alla i världen har tillgång till mat och näring utan att det sker på bekostnad av naturen.
Vi kan skapa en hållbar ekonomi om vi går mot cirkulära system, där vi återvinner resurser, minskar utsläppen som kostar miljontals liv varje år – allt vi behöver göra medan vi skapar nya jobb.
Vi behöver bidrag från alla delar av samhället om vi ska lyckas stoppa planetkrisen. Men regeringar måste ta kontrollen och de måste börja en genomtänkt och hållbar återhämtning av samhällen efter COVID-19-pandemin. De måste se till att investeringar sker på rätt platser. De måste skapa goda möjligheter för framtida industrier som kan skapa ekonomisk tillväxt utan att utnyttja naturen. De måste garantera att övergången till miljövänliga alternativ är rättvis och att nya jobb skapas som kan ersätta de yrken som tillhörde en annan tid. Dessutom måste regeringar se till att folket hörs och ingår i dessa omfattande beslut – även om det ska göras virtuellt.
Vi kan genomföra den nödvändiga omvandlingen. Pandemin har visat att mänskligheten har en stor förmåga att anpassa sig och svara på hot. Planetkrisen orsakad av klimatförändringar, naturlig försämring och förorening är ett större hot än COVID-19. I år måste vi skapa fred med naturen och under de kommande åren måste vi bevara freden.