Klimatförändringarna förutspås få stor inverkan på de nordiska havsområdena. UNRIC har intervjuat Geir Ottersen, klimatpåverkansforskare och projektledare för den nya rapporten ”Climate change and impacts for the Nordic sea”.
Rapporten lämnades nyligen in till Klimat- och miljödepartementet och eftersträvar att ge beslutsfattare i de nordiska länderna bästa möjliga kunskapsbas om klimatförändringar och dess effekter på de nordiska havsområdena.
Nordiska havsområdena sårbara för klimatförändringar
De nordiska havsområdena har egenskaper som gör dem särskilt sårbara för framtida klimatförändringar. Havsområdena skiljer sig inte bara från andra havsområden utan också från varandra. Det är därför avgörande att undersöka hur klimatförändringarna i Norden kommer att utvecklas och vilka konsekvenser de får. Geir Ottersen har lett rapporten som specifikt endast omfattar de nordiska haven.
Vart och ett av de nordiska haven står inför stora utmaningar, men de största klimatförändringarna förväntas påverka Barents hav och de nordligaste delarna av Grönland, Island och Norska havet. De är havsområden som hittills är täckta av is under stora delar av året, vilket ekosystemen har anpassat sig till. Några av de största klimatförändringarna i världen väntas i de norra havsområdena.
”Dessa är kopplade till ökade havstemperaturer och minskat istäcke”, förklarar Ottersen. ”Vanligtvis har de varit istäckta, men de senaste 10-15 har det börjat smälta.”
När det väl har blivit ett mörkt hav drar det till sig mer solljus, vilket ger mer energi till havet. Detta förstärker uppvärmningen och ställer till utmaningar för det marina livet. Människor kommer att märka klimatförändringarna i Nordsjön mest, där situationen är avsevärt annorlunda. Havsområdet är omgivet av stora städer och tätbefolkade länder och har en omfattande total belastning från en mängd olika mänskliga påverkansområden, från sjöfart till avrinning från land. Utöver detta har vi stora klimatförändringar. Förändringarna förväntas orsaka en 30% minskning av phytoplankton, vilket lägger grunden för mycket marint liv.
Vidare förväntas andra arter som Merluccius ersätta torsken, som är en av de viktigaste matfiskarna i Nordsjön. Östersjön står redan inför flera utmaningar relaterade till syrebrist och höga halter av näringssalter. Även om måttliga förändringar i salthalten ofta har liten inverkan på det marina livet i öppna havsområden är Östersjön ovanligt fräsch för att vara ett hav. Detta har skapat stora utmaningar för fiskbestånd som lever i havet, som torsk.
”I värsta fall kan havet vara drastiskt annorlunda, vilket gör att fisken som nu lever där inte kommer att överleva.”
Stora effekter på ekosystem och fiskeresurser
IPCC:s sjätte utvärderingsrapport har varnat för att marina värmeböljor är ett hot mot det marina livet, som är perioder av kraftiga ökningar av havstemperaturen, vilket kan påverka organismer och ekosystem mycket negativt.
Från 1982-2020 inträffade hälften av alla dagar med värmeböljastatus i Barents hav under det senaste decenniet. Ottersen varnar för hur värmeböljor i havet kan skapa mycket svåra förhållanden för polartorsk och odlad lax.
”Det kommer att bli stora effekter på ekosystemen, och fiskar börjar möta situationer som de aldrig upplevt tidigare. För odlad lax längst i söder är hotet att det kan bli för varmt. Ett allvarligt scenario är en ökad och massiv dödlighet för odlad lax”, säger Ottersen.
Polartorsken lever längst i norr och dess sätt att leva är kopplat till is. När isen smälter blir det stora förändringar för arten.
”Polartorsken kommer med största sannolikhet inte att dö ut, men den kan vara mycket mindre av arten. De har inte heller någonstans att fly om isen helt smälter över stora områden. Ändå kommer olika arter att påverkas av klimatförändringar i olika sätt.” Varmare Barentshavstemperaturer kommer att gynna koljan, men de kommer att orsaka allvarliga problem för polartorsken. Ett av rapportens huvudbudskap är att om vi lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser under de kommande 10-30 åren kan det göra en betydande skillnad.