Världen befinner sig i en akut klimatkris. I samband med det kommande klimattoppmötet COP26 avser därför Sveriges regering att fördubbla klimatbiståndet till 15 miljarder kronor till år 2025.
”Klimatkrisen är en global kris och den ska mötas med gemensam handling”, skrev Sveriges statsminister Stefan Löfven i en gemensam debattartikel med biståndsministern Per Olsson Fridh, och miljö- och klimatministern Per Bolund under tisdagen.
Klimatkrisen slår olika hårt mot världens länder. Medan de rikaste länderna har störst klimatavtryck drabbas världens fattigaste länder oproportionerligt hårt. Med detta i åtanke, understryker nu Sveriges regering det särskilda ansvar som världens rika länder har i klimatomställningen.
”De utvecklade länderna måste leva upp till sina åtaganden om vi ska ha en chans att gemensamt begränsa de globala utsläppen i den takt som krävs”, säger statsministern.
Annonseringen om den ökade andelen klimatbistånd kommer i samband med det kommande klimattoppmötet COP26 som detta år hålls i Glasgow. Mötet sker vid en kritisk tidpunkt i världshistorien medger biståndsministern och miljö- och klimatministern i ett samlat uttalande.
Rika nationers ansvar
Sveriges ökade klimatbistånd sätter också press på andra rika nationer att bidra till att infria löftet från 2009 om att avsätta 100 miljarder årligen i klimatfinansiering. Om fler länder ökar sitt klimatbistånd förbättras möjligheten att nå verkliga resultat i klimatförhandlingarna i Glasgow och därmed en snabbare klimatomställning globalt.
Sverige sticker ut som ett land som avsätter en procent av BNI till internationellt bistånd. Genom att fördubbla andelen bistånd som går till klimatsatsningar vill Sverige nu stötta utvecklingsländer att genomföra Parisavtalet. Satsningen syftar även till att klimatanpassa samhällen i det globala syd, för att förhindra att utvecklingsländer använder fossila bränslen i uppbyggnaden av sina ekonomier.
Parallellt med satsningen på det internationella biståndet avser Sverige att justera den inhemska produktionen.
Sverige har som mål att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Med stöd från regeringens investeringsprogram Industriklivet och Klimatklivet, planeras nu bland annat satsningar för en fossilfri stålproduktion, en storskalig batteriproduktion och plaståtervinning. Detta är menat att minska utsläppen och samtidigt skapa nya gröna jobb.
”Sverige ska vara en del av lösningen för att världen ska klara 1,5 gradersmålet”, säger Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete.
Vid klimattoppmötet vill Sverige se framsteg i flera viktiga frågor:
- Utsläppen måste minska snabbare. Fler länder måste presentera uppdaterade klimatåtaganden som är i linje med 1,5-gradersmålet. Det gäller inte minst de G20-länder som ännu inte presenterat uppdaterade åtaganden, inklusive Kina och Indien.
- Handelssystem för utsläppsminskningar behöver beslutas. Det behöver vara robust och utan risk för dubbelräkning av utsläppsminskningar. Rätt utformat kan det skynda på klimatomställningen och intäkterna kan finansiera nödvändiga anpassningsåtgärder.
- Parisavtalet måste stärkas. En snabb klimatomställning kommer kräva tydlig och transparent rapportering som säkerställer att länderna gör det som krävs. Ländernas klimatåtaganden måste uppdateras minst var femte år för att säkerställa tillräcklig ambition.
- Klimatfrågan måste integreras i alla länders politik. Klimatbistånd har varit ett viktigt verktyg för att stödja fattiga länders klimatomställning, men klimatfrågan behöver också genomsyra den ekonomiska politiken i alla länder. Finansflöden behöver ställas om, fossila subventioner avskaffas och koldioxidutsläpp behöver i högre grad prissättas.
- Barn och ungas röster måste höras. Redan nu upplever vi klimatförändringarnas destruktiva konsekvenser, men de som idag är unga riskerar att uppleva än värre konsekvenser.
