Tio miljoner skuggor

Statelessness Banksy graffiti. Photo Flickr John Cooper. 2.0 Generic CC BY NC ND 2.0

Statelessness Banksy graffiti. Photo Flickr John Cooper. 2.0 Generic CC BY NC ND 2.0

17.4.2015 – Statslöshet betyder att falla igenom samhällets alla skyddsnät, att inte ha något som helst bevis för sin existens. Statslöshet är ett rättsligt handikapp som hindrar miljontals människor från att åtnjuta grundläggande civila, politiska, ekonomiska , kulturella och sociala rättigheter. FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att mer än 680 000 statslösa personer lever enbart i Europa.

På en global skala är problemet ännu större. Tio miljoner människor lever statslösa, enligt UNHCR – motsvarande både Danmarks och Norges sammanlagda befolkning.

statelessness. Nusret Photo UNHCR N.Lukin”Man är bara en skugga… en skugga. Du passerar, men ingen ser dig”, säger Nusret Hodzi, som levt 15 i Montenegro med serbisk nationalitet – tills en dag då hans nationalitet upphävdes.  Den dagen miste Nusret mycket mer än bara hans identitetshandlingar.

”Du har inga rättigheter. Det är som en man som lever normalt, arbetar och kommer och går, och så förlorar man plötsligt ett ben. Och blir rörelseförhindrad. Det är precis det vad den här situationen har gjort mig”, säger Nusret.

Statslöshet betyder att inget land erkänner din nationella identitet, och därför lever största delen av alla statslösa utan id-handlingar. Denna juridiska osynlighet bygger barriärer som utestänger individer från samhället på nästan alla nivåer. Utbildning, hälsovård och arbete, möjligheten att resa, öppna ett bankkonto, ta körkort, rösta, gifta sig eller registrera ett barns födelse.

Statslöshet och socialt utanförskap är därmed även ett tillstånd som kan gå i arv. Detta gäller i alla länder där nationalitet endast kan erhållas på basen av börd. Lyckligt nog fastställer största delen av nationalitetslagar att barnen erhåller det lands nationalitet där de är födda, enligt UNHCR.

Byrokratiskt limbo

De drivande orsakerna bakom statslöshet varierar, men en gemensam faktor är luckor i ett lands lagliga ramverk för nationalitet, påpekar UNHCR. 

Stateless Roma Girl Photo UNHCR N.LukinI Europa har största delen av länderna undertecknat Konventionen om statslösa personers status, men trots det möter många länder utmaningar gällande tolkningen och den nationella tillämpningen. I vissa fall orsakas statslöshet som ett resultat av misstag eller konflikter i rättslig tillämpning, och är därmed inte alltid ett resultat av diskriminering eller ett medvetet avslag gällande mänskliga rättigheter. Nya stater och gränsförändringar har i många fall resulterat i rättsliga fallgropar som lämnat ett stort antal människor fångade i ett byråkratiskt limbo, isolerade och uteslutna.

Nusret föddes i det forna Jugoslavien. Hans historia är inte unik – många av landets invånare sjönk ner i den juridiska kvicksanden som skapades av nya nationella lagar, och blev plötsligt statslösa då det forna hemlandet sönderföll.

Men de lagliga tillkortakommandena kan även handla om något helt annat. UNHCR pekar på medveten, flagrant diskriminering som en av de främsta drivande faktorerna. Denna diskriminering kan ta sig uttryck på bas av etnicitet, religiös tillhörighet eller kön.

Minoriteter befinner sig alltför ofta i statslös situation och möter allvarliga svårigheter då de försöker erhålla de dokument som bevisar deras nationalitet, noterar UNHCR. Att måsta kämpa för att bevisa sin existens är en stressfylld och tung börda. ”Att bevisa statslöshet är som att etablera ett negativ. Individen måste demonstrera eller bevisa något som inte är där”, säger organisationen.

Statslöshet i Baltikum

Då de baltiska staterna bröt sig ur Sovjetunionen år 1991, förändrades det geografiska och politiska landskapet i Östeuropa. Medan balterna återupptäckte och firade sin kultur, började många revoltera mot vad de uppfattade som årtionden av förtryck från Sovjets sida. Etniska ryssar som levde inom de baltiska gränserna blev syndabockar, något som tog sig uttryck i restriktiva nationalitetsprocedurer så fort självständighet blev verklighet.

Enligt UNHCR levde 267 000 personer i Lettland och 91 000 i Estland utan någon officiell nationalitet vid slutet av 2013.

Artikeln ingår i UNRICs nyhetsbrev för april 2015. Resten av artiklarna hittar du här.

Läs mer om UNHCRs kampanj för att utrota statslöshet här. Delta i diskussionen med hashtag #IBelong.
Se även Konventionen om statslösa personers status