Trots att den globala uppvärmningen väntas överstiga 1,5 °C är finansieringen för att hjälpa samhällen att anpassa sig till klimatförändringarna långt ifrån tillräcklig. Det konstaterar FN:s miljöprogram (UNEP) i en rapport som publicerades på onsdagen.
I rapporten 2026 Adaptation Gap Report uppskattas att utvecklingsländer kommer att behöva 
omkring 305 miljarder dollar per år fram till 2035 för att stärka sin motståndskraft och minska riskerna till följd av klimatförändringarna.
Men även om det internationella offentliga stödet till klimatanpassning tredubblas kommer det som mest att täcka 29 procent av behoven.
– Världen är inte redo att anpassa sig till dagens klimatförhållanden, än mindre till de konsekvenser som en överskridning av 1,5-gradersgränsen kommer att medföra, varnade Inger Andersen, verkställande direktör för UNEP.
Finansieringen för klimatanpassning stannar av
Rapporten publicerades inför klimattoppmötet COP31, som inleds nästa vecka i Antalya i Turkiet.
Den visar att:
-
De globala insatserna för att hjälpa utvecklingsländer att anpassa sig till klimatförändringarna fortfarande är kraftigt underfinansierade.
-
Institutionella hinder begränsar möjligheterna att genomföra klimatanpassningsåtgärder.
-
Förluster och skador till följd av klimatförändringarna fortsätter att öka.
Det internationella offentliga finansieringsstödet till klimatanpassning uppgick till mellan 28,2 och 31,7 miljarder dollar under 2024. Det var bara omkring en miljard dollar mer än året innan.
Ökningstakten håller på att plana ut. Dessutom omfattar uppskattningen på 305 miljarder dollar inte den privata sektorns egna behov, vilket innebär att det verkliga finansieringsbehovet kan vara dubbelt så stort.
Ökade insatser krävs
Uppmaningen att tredubbla det årliga stödet antogs vid förra årets klimatkonferens i Brasilien. Den ingår i en central överenskommelse som kallas Global Mutirão. Ordet är portugisiskt och bygger på ett ursprungsfolkligt uttryck för en gemensam uppgift eller kollektiv insats.
Även om målet uppnås beräknas finansieringen uppgå till mellan 85 och 120 miljarder dollar per år. Efter hänsyn till inflation skulle detta endast täcka 20–29 procent av de uppskattade behoven.
– Vid klimattoppmötet COP31 i Turkiet och även därefter måste länderna intensifiera arbetet för att uppnå målsättningen i COP30:s Global Mutirão om att tredubbla finansieringen till klimatanpassning fram till 2035. Samtidigt måste vi inse att det kommer att krävas ännu större insatser för att rädda liv, undvika förluster och skador samt skydda ekonomier, sa Inger Andersen.
Rapporten betonar att länderna fortfarande kan nå målet om att fördubbla finansieringen jämfört med 2019 års nivåer, till 40 miljarder dollar senast 2025. Detta mål fastställdes i klimatöverenskommelsen från Glasgow 2021, som antogs vid COP26 i Skottland.
De multilaterala utvecklingsbankerna ökade sannolikt sin finansiering betydligt under förra året. Även finansieringsflöden mellan utvecklingsländer har ökat, från 3,8 miljarder dollar 2019 till 9,6 miljarder dollar 2024.
Men finansiering i sig är inte tillräckligt. Rapporten understryker också behovet av att stärka institutionerna och påskynda genomförandet av klimatanpassningsåtgärder för att skydda utsatta samhällen, bygga motståndskraft och hantera de växande förlusterna och skadorna till följd av klimatförändringarna.