Världsflyktingdagen, World Refugee Day, är en internationell dag utsedd av FN för att hedra de som lever på flykt runt om i världen. Den infaller varje år den 20 juni och hyllar styrkan och modet hos människor som har tvingats fly från sitt hemland för att undkomma konflikt eller förföljelse.
Förra året rycktes fler människor än någonsin från sina hem på grund av krig, förföljelse och kränkningar av mänskliga rättigheter. Enligt FN:s flyktingorgans årliga Global Trends-rapport beräknades antalet tvångsfördrivna personer i slutet av 2022 till 108,4 miljoner – en ökning med 19 miljoner från slutet av 2021. Detta är den största ökningen från år till år sedan UNHCR började sammanställa statistik om tvångsförflyttning.
Färre än hälften av de som tvingades fly passerade en internationell gräns. Av den globala summan var 58 procent fördrivna inom sina egna länder. Av de som korsade gränserna stannade 70 procent kvar i de mestadels låg- och medelinkomstländer som gränsar till det egna.
Den obevekliga uppåtgående trenden för globala tvångsförflyttningar visar inga tecken på att avta 2023 med en ny konflikt i Sudan i april samt pågående våld, politiska omvälvningar och klimatdrivna kriser som fortsätter att tvinga människor från sina hem i många andra delar av världen.
Flyktingar i Norden:
Kriget i Ukraina har tvingat miljontals människor att fly från sina hem och orsakat den största fördrivningskrisen i Europa sedan andra världskriget. Hittills har cirka 165 000 flyktingar från Ukraina sökt trygghet i de nordiska länderna, vilket är ett rekordhögt antal för regionen. Det totala antalet flyktingar och asylsökande i de nordiska länderna hittar du nedan:
År 2021 registrerade Danmark 36 023 flyktingar och 1 519 asylsökande. De största ursprungsländerna var Syrien (59,53 %), Eritrea (17,56 %), Iran (8,43 %) och Afghanistan (5,12 %). Danmark genomförde också flera åtgärder för att stävja tillströmningen av flyktingar efter flyktingkrisen 2015 i ett försök att ta emot ”noll asylsökande.” I detta avseende har Danmark inte accepterat den årliga kvoten på 500 flyktingar och har gått med på att ta emot endast 200.
År 2021 registrerade Sverige 240 854 flyktingar och 13 954 asylsökande. Flyktingar till Norge kom främst från Syrien, Afghanistan, Eritrea, Irak och Somalia. De främsta orsakerna till dessa tvångsförflyttningar var konflikter och krig i ursprungsländerna. Efter ’flyktingkrisen’ 2015-2016 antog Sverige en mer restriktiv politik, med efterföljande minskning av antalet asylsökande. Cirka 300 000 asylansökningar har avslagits de senaste åren och många sökande har återvänt till sina ursprungsländer.
Från januari till augusti 2022 registrerade Norge 27 971 asylsökande, varav 9 589 bodde på förläggningar. Länderna med flest sökande var Ukraina, Syrien, Afghanistan, Eritrea och Ryssland. Ensamkommande var 181 under 2021 (främst från Afghanistan och Syrien), medan antalet i augusti 2022 steg till 713, varav 436 från Ukraina.
År 2015 avgjorde Finland över 8 800 asylansökningar. Endast 24,7 % löstes positivt. De som oftast nekades var icke-EU-medborgare, följt av ensamkommande minderåriga. De sökande kom från Irak, Somalia, Albanien, Afghanistan och Syrien. Det är anmärkningsvärt att 43,4 % av förfrågningarna löpte ut.
År 2021 registrerade Island 1 830 flyktingar och 306 asylsökande. De centrala ursprungsländerna var Venezuela, Irak, Syrien, Afghanistan och Palestina. Sedan 2007 har Islands policy varit att ta emot en kvot på 25-30 vidarebosatta flyktingar.