Afrika visar vägen i kampen mot plast

Carsten ten Brink / Flickr / 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)

Carsten ten Brink / Flickr / 2.0 Generic (CC BY-NC-ND 2.0)

9.4.2014 – Säg Rwanda, och största delen tänker ”gorilla” eller ”folkmord”. Få är medvetna om att landet, förutom att vara ett av kontinentens minst korrupta, även är en pionjär i kampen mot en av vår tids största problem: plast.

Rwanda prisas ofta för sin renlighet, som till stor del är tack vare avsaknaden av plast. Då man anländer till Kigali, påminns resenären redan på flygplatsen om att plastpåsar i alla former är förbjudna, och kommer att konfiskeras.

Plastavfall på en strand i Dakar, Senegal. Foto: UNRICVad som däremot ofta bereder den största överraskningen är att landet förbjöd plastpåsarna redan 10 år sedan, då största delen av EU-medborgarna och regeringarna inte ens vaknat upp till problemet än.

Rwandas motivering var praktisk – plastpåsarna blockerade avloppen, skräpade i lokala vattendrag och förorenade luften varje gång människor brände skräp och avfall. Idag bär människor hem sina uppköp i papperspåsar eller traditionella korgar.

Allt fler länder följer nu i Rwandas fotspår. Mali och Mauretanien är de senaste afrikanska länderna som förbjudit plastpåsarna i vad som tydligen blir en alltmer populär gest för miljön.

I Côte d’Ivoire förbjöds plastpåsarna i november 2013, men tillverkare och konsumentorganisationer har beskyllt regeringen för avsaknad av alternativ. Myndigheterna har infört en lag som förbjuder såväl tillverkan, försäljning och användning av plastpåsar.

4814765233 e216bab809 zTrots tekniska svårigheter som följt förbuden i vissa länder, kan ändå konstateras att den afrikanska kontinenten tagit en ledande roll i den globala kampen mot plastpåsarna. Tanzania, Uganda, Kenya och Sydafrika har redan förbjudit de vanliga, ultra-tunna plastpåsarna, medan Somalia – som Rwanda- har infört ett totalförbud på plastpåsar.

Även andra länder och kontinenter har vidtagit åtgärder. I den Förenade Arabemiraten använde man sig av kameler som exempel på hur farliga plastpåsarna är för omgivningen efter att skelettet av en kamel upphittats, med en gigantisk boll av plast där magen suttit. Enligt mynidgheterna dör hälften av landets kameler av undernäring och svält på grund av plastkonsumtion. Idag är endast så kallade oxo-bionedbrytbara plastpåsar tillåtna, som bryts ned i luft och vatten.

Samtidigt som ledande miljöexperter ger sitt stöd åt dylika initiativ, betonar de även avfallsproblematiken i sin helhet – plast utgör nämligen bara toppen på isberget. Att förse människor med alternativa påsar är inte den rätta lösningen, enligt många argument, eftersom papperspåsar kostar mer i både tid, energi och naturresurser.

Världens effektivaste förbud var i själva verket aldrig ett förbud, utan istället en uttaxering. Enligt en lag som introducerades på Irland år 2002 måste konsumenterna betala 15 eurocent per plastpåse. Inom loppet av endast några veckor hade användningen av plastpåsar sjunkit med 95 %, och 90 % av butikskunderna tog med sig egna shoppingväskor. Idag kostar påsarna 22 eurocent, och inkomsterna har bringat in 166 miljoner euro för regeringens miljöfond.

Att uppmuntra kunder att ta med sin egen väska, istället för att erbjuda dem en papperspåse, är i själva verket det effektivaste steget mot en värld fri från engångspåsar – av vilket material de än må vara.

UNRIC:s utvalda artiklar:

Månadens nyhetsbrev har plast som tema. Läs mer här