Världen idag står inför en del av sina största utmaningar sedan många generationer – utmaningar som hotar vårt välstånd och vår stabilitet och som påverkar människor världen över. Fenomenet korruption kan relateras till de flesta av dem.
Korruption har negativa effekter på alla delar av samhället och är djupt sammanflätad med konflikter. Dessutom skapar den instabilitet som äventyrar social och ekonomisk utveckling och undergräver demokratiska institutioner och rättsstatsprincipen.
Den internationella antikorruptionsdagen 2022 (IACD), den 9 december, strävar efter att belysa den avgörande kopplingen mellan anti-korruption och fred, säkerhet och utveckling. Kärnan är den uppfattning som innefattar att det faktum att vi tar itu med detta brott är allas rättighet och ansvar, och att vi endast genom samarbete och engagemang från varje person och institution kan övervinna de negativa effekterna av detta brott.
Demokrati som ett kärnvärde
Demokrati är ett kärnvärde för FN. FN främjar gott styre, övervakar val, stödjer det civila samhället för att stärka demokratiska institutioner och ansvarsskyldighet, säkerställer självbestämmande i avkoloniserade länder och hjälper till med utarbetandet av nya konstitutioner i nationer som befinner sig i en efterkrigstidssituation. FN förespråkar inte en specifik regeringsmodell utan främjar demokratiskt styre med värderingar och principer som bör följas för ökat deltagande, jämlikhet, säkerhet och mänsklig utveckling.
Demokrati skapar en miljö som respekterar mänskliga rättigheter och grundläggande frihet, och där människors fritt uttryckta vilja utövas. Människor får säga sitt om de beslut som fattas och kan ställa beslutsfattare till svars. Kvinnor och män har lika rättigheter och alla människor är fria från diskriminering. FN:s demokratifond (UNDEF) finansierar projekt som stärker det civila samhället, främjar mänskliga rättigheter och uppmuntrar alla gruppers deltagande i demokratiska processer. Merparten av UNDEF-medlen går till lokala civilsamhällesorganisationer i länder i både övergångs- och konsolideringsfasen av demokratisering.
180 länder – 180 poäng
Korruption kan bidra till att urholka människors förtroende för myndigheter och andra offentliga institutioner. Mer än 60 procent av EU-invånarna uppgav att de hade en hel del eller ett stort förtroende för dessa institutioner. 56 procent uppgav också att de litade på domstolsväsendet. Däremot verkar den allmänna opinionen mer polariserad när det gäller nationella regeringar. Den mest kända korruptionsindikatorn är CPI, Corruption Perception Index, som granskas årligen av Transparency International. Det bör dock noteras att denna indikator endast mäter upplevd korruption i den offentliga sektorn samt intervjuar medborgare i länder. Enligt KPI har de nordiska länderna alltid varit bland de minst korrupta länderna.
Resultaten av årets KPI visar att länder med väl skyddade medborgerliga och politiska friheter generellt sett kontrollerar korruption bättre. År 2021 är topp-länderna i rankingen Danmark, Finland och Nya Zeeland. Norge och Sverige klassificerar sig bland de 10 bästa med poängen 85, och Island följer de övriga nordiska länderna med poängantalet 74. De nordiska ländernas befolkning tenderar att lita mer på sina nationella regeringar än de Europeiska institutionerna. Färre än 20 procent av befolkningen i Danmark och Finland tycker att korruption i regeringen är ett stort problem. Särskilt Danmark, Finland och Sverige har högt förtroende för alla institutioner. Över 60 procent av befolkningen i Danmark och Finland tycker att deras regeringar gör bra ifrån sig i kampen mot korruption.