Avkoda COP27: villkoren för klimatförändringar

COP27: COP står för Conference of the Parties, där ”partier” syftar på de 197 nationer som gick med på FN:s ramkonvention om klimatförändringar 1992. De 197 parterna ratificerade fördraget för att ta itu med ”farlig mänsklig inblandning med klimatsystemet” och stabilisera nivåerna av växthusgasutsläpp i atmosfären. FN:s klimatorgan sammankallar dessa regeringar en gång om året för att diskutera hur man gemensamt kan ta itu med klimatförändringarna. Detta är 27:e gången länder samlas under konventionen – alltså COP27.

Bland komplicerade akronymer och tekniska termer är det ibland svårt att förstå mekanismerna och konsekvenserna av den globala uppvärmningen samt hur vi går till väga för att bekämpa den. För att förstå den debatt och de diskussioner som pågår i ämnet finns det några begrepp som kan underlätta.

Först, fyra huvudteman för COP27:

Anpassning: Anpassning till klimatförändringar innebär att göra justeringar av ekologiska, sociala och ekonomiska system, processer och praxis för att anpassa sig till både de faktiska effekterna av klimatförändringar och potentiella framtida skador. Dessutom handlar det också om att ta vara på alla potentiella fördelaktiga möjligheter som är förknippade med klimatförändringar.

Begränsning: begränsning av klimatförändringar avser alla åtgärder eller ansträngningar som vidtas för att minska nivåerna av växthusgasutsläpp i atmosfären för att förhindra ytterligare uppvärmning av planeten. Begränsning kan bestå i att minska källorna till dessa gaser, till exempel genom att använda ny teknik och förnybar energi, eller att förbättra de ”sänkor” som skogar och jordar som lagrar dessa gaser.

Klimatfinansiering: Klimatfinansiering gör det möjligt för länder att minska utsläppen av växthusgaser, till exempel genom att finansiera förnybar energi som vind- eller solkraft. Med denna finansiering kan samhällen också anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna.

Förluster och skador i samband med klimatförändringar: extrema händelser och långsamma händelser i utvecklingsländer som är särskilt sårbara för de negativa effekterna av klimatförändringar.

Andra nyckelord för att förstå klimatförändringen bättre: (i alfabetisk ordning)

Antropocen: Antropocen representerar den senaste geologiska epoken i jordens historia, under vilken människan blev den mest inflytelserika arten och hade en betydande inverkan på jordens klimat och ekosystem. planet. Intensifieringen av antropogena effekter har resulterat i ett brott med de relativt stabila förhållanden som kännetecknade den holocene epoken.

Biologisk mångfald: biologisk mångfald avser mångfalden av hela den levande världen organiserad enligt tre nivåer (mångfald av gener, arter och ekosystem), såväl som interaktionerna inom dessa tre nivåer och mellan dessa nivåer.

Brunn: en brunn är en reservoar där växthusgaser lagras. Sänkor kan vara naturliga eller orsakas av mänsklig aktivitet i terrestra och marina ekosystem. Hav och skogar är exempel på naturliga sänkor, medan sänkor till följd av mänsklig aktivitet är kopplade till processer som återplantering av skog.

Conference of Parties (COP): Partskonferensen, eller COP, är det högsta beslutande organet för en konvention. Alla stater som är parter i ett fördrag är representerade vid COP. Under dessa vanligtvis årliga möten utvärderas genomförandet av fördraget och tillhörande rättsliga instrument. Dessutom fattas beslut för att främja dess effektiva genomförande, inklusive institutionella och administrativa arrangemang. De mest kända är COPs under FN:s konvention om klimatförändringar (UNFCCC) och konventionen om biologisk mångfald.

Ekosystem: ett ekosystem är en enhet som består av levande organismer och icke-levande komponenter, samt interaktionerna mellan dem. En skog är ett exempel på ett ekosystem.

Fossila bränslen: Exempel på fossila bränslen är bensin, diesel, olja, naturgas och kol. Att dessa bränslen kallas fossila beror på att de under hundratusentals år bildats av gammalt organiskt material. Det är framför allt döda växtdelar och små djur på havsbotten och i marken som har ombildats till olja, gas och kol. Det har tagit mycket lång tid för de fossila bränslena att bildas, men vi eldar upp dem i en rasande fart.

När vi använder fossila bränslen i fordon, industrin , kraftsektorn eller någon annan förbränning bildas det koldioxid. Det är koldioxid som utgör ett tillskott i atmosfären, som därmed ökar den totala mängden koldioxid i jordens atmosfär, vilket i sin tur ökar växthuseffekten.

Frivillig koldioxidmarknad: marknader som handlar med koldioxidminskningar men som inte omfattas av officiella och obligatoriska krav.

Generationsöverskridande klimathandling: Rättvisa mellan generationerna hänvisar till rättvisa mellan generationerna som inser att effekterna av tidigare och nuvarande utsläpp, sårbarheter och policyer medför kostnader och fördelar för människor i framtiden och över generationer.

Grön finansiering: grön finansiering är ett begrepp som definierar åtgärder och finansiella operationer som främjar energiomställning och kampen mot den globala uppvärmningen.

Hållbar utveckling: hållbar utveckling är en utveckling som möter dagens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att tillgodose sina behov.

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC): IPCC samlar, under FN:s beskydd, experter från hela världen med ansvar för att utvärdera kunskap om klimatförändringar. Den identifierar de punkter som forskarvärlden är överens om och de där ytterligare forskning behövs om klimatförändringens teman. Genom sina regelbundna utvärderingar ger den politiska beslutsfattare vetenskaplig kunskap om klimatförändringar, dess konsekvenser och potentiella framtida risker, och föreslår anpassnings- och begränsningsalternativ.

Klimat: de typiska väderförhållandena för en specifik region under en given period, med en minimiperiod på 20-30 år.

Klimatförändringar: klimatförändringar avser långsamma variationer i klimategenskaper på en given plats, över tid: uppvärmning eller avkylning. Vissa former av luftföroreningar, till följd av mänskliga aktiviteter, hotar att avsevärt förändra klimatet, i riktning mot global uppvärmning.

Klimatrisk: möjligheten till negativa konsekvenser av obestämd storlek som äventyrar en värdefull tillgång. Riskerna beror på sårbarhet (predisposition att påverkas negativt), exponering (tillstånd där systemet utsätts för klimatfenomenet eller trenden) och fara (naturlig eller av människan orsakad händelse som kan ha negativa effekter på systemen).

Klimatsmart jordbruk: Klimatsmart jordbruk (CSA) är ett tillvägagångssätt som identifierar de åtgärder som behövs för att omvandla och omorientera jordbrukssystem för att effektivt stödja jordbruksutveckling och säkerställa livsmedelssäkerhet inför klimatförändringarna. Den har tre huvudmål: hållbar ökning av jordbrukets produktivitet och inkomst (mattrygghet); anpassning och uppbyggnad av motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar (anpassning); och minskning och/eller avlägsnande av växthusgasutsläpp (reducering).

Klimatpåverkan: klimatförändringarnas konsekvenser på sociala och ekonomiska aspekter, ekosystem och arter. Ekonomiska, sociala och ekosystemvaror och tjänster påverkas också. Dessa effekter kan vara negativa eller fördelaktiga. De kan ses som konsekvenser eller resultat av klimatförändringar.

Miljörättvisa: rättvis behandling och meningsfullt deltagande av alla människor, oavsett ras, hudfärg, kultur, nationellt ursprung, inkomst och utbildningsnivå, med avseende på utveckling, implementering och upprätthållande av miljöskyddslagar, förordningar och policyer.

Nationellt bestämda bidrag (NDC): sedan Parisavtalet 2015 presenterar stater sina mål för minskning av växthusgaser på nationell nivå. Varje land bestämmer och överlämnar till FN:s klimatsekretariat (UNFCCC) vart femte år vilka klimatåtgärder det avser att vidta för att minska sina nationella utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna.

Reglerad koldioxidmarknad: den är reglerad enligt obligatoriska nationella, regionala eller internationella riktlinjer för att minska koldioxidutsläppen.

Resiliens: Resiliens kan definieras som förmågan hos ett system, ett samhälle, ett samhälle eller ett land att hantera förändringar inför chocker eller stress, upprätthålla eller förändra livsnivåer, effektivt och utan att kompromissa med långsiktiga framtidsutsikter.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19