New York 18 september 2008 – De flesta ekonomier i Afrika är idag betydligt starkare än de var för tio år sedan, och de växer snabbare än flera utvecklingsregioner gör. Men trots detta rapporterar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, att Afrika inte ser ut att nå millenniemålen och andra utvecklingsmål. Därför måste länderna i Afrika och deras internationella samarbetspartners fördubbla sina insatser. De räcker inte med att utlova nya initiativ, gamla löften måste förvekligas först, det behövs mindre prat och mer åtgärder.
Generalsekreterarens rapport “Africa’s Development Needs” är en omfattande jämförelse av framsteg och bakslag, av analyser och rekommendationer. Den beställdes av FN:s generalsförsamling inför Afrikatoppmötet som äger rum den 22 september i New York. Mötet kommer att vara det första tillfället där medlemsländerna kan utvärdera de åtgärder som Afrika och det internationella samfundet har vidtagit sedan Afrikas ledare antog NEPAD-planen år 2001. NEPAD (New Partnership for Africa’s Development) är de afrikanska ledarnas plan för att lösa kontinentens problem.
Toppmötet äger rum halvvägs in i millenniemålskampanjen och i en tid då allt fler röster höjs om att Afrika släpar efter i utvecklingen. Enligt generalsekreterarens rapport har flera länder i Afrika gjort betydande framsteg, men inget land, ser enligt nuvarande trender ut att nå millenniemålen före år 2015.
Två femtedelar av befolkningen i Afrika lever i extrem fattigdom och kontinenten står inför flera omfattande utmaningar som till exempel klimatförändringarna och de höga livsmedels- och oljepriserna. Afrika och dess samarbetspartners har försökt lösa dessa problem på flera olika sätt under de senaste åren, men generalsekreteraren påpekar att flera av de utlovade åtgärderna endast förverkligats delvis.
Bistånd
Vid G8 mötet i Gleneagles år 2005 gav bidragsgivarna ett löfte om att öka det totala offentliga utvecklingsbiståndet med 50 miljarder dollar per år fram till år 2010, men det är ett löfte som de inte levt upp till. År 2006 hade det offentliga utvecklingsbiståndet ökat med bara 8 procent och utvecklingen sedan dess har legat efter. Europeiska Unionen ger idag en allt större del av sitt bistånd till Afrika, år 2006 gick 62 procent till kontinenten. Generalsekreteraren föreslår, att den externa finansieringen av utvecklingen Afrika når 72 miljarder dollar per år som stöd för att nå millenniemålen. Enligt rapporten har det skett förbättringar i hur biståndet används i Afrika, men att många biståndsprogram fortfarande är okoordinerade och att biståndet endast delvis används till mottagarländernas prioriteringar. Generalsekreteraren kritiserar även FN och säger, att organisationen tenderar att ”stöda en ökning av aktiviteter i Afrika vilket skapar brist på sammanhållning.”
Skuldavskrivning
Men det finns en framgångssaga, skuldavskrivningen. I juli 2008 hade nitton afrikanska länder erbjudits avskrivningar av sina skulder till stater och internationella organisationer. Till följd av det föll Afrikas totala skulbörda från 205,7 miljarder dollar år 1999 till 144,5 miljarder dollar år 2007. Men generalsekreteraren varnar för att Afrikas privata skulder under samma tidsperiod ökade från 92,4 miljarder till 110,2 miljarder dollar. Han rekommenderar att fler länder erbjuds skuldsanering.
Handel
Enligt generalsekreteraren har Afrikas handelsutsikter förbättrats väldigt lite, och han poängterar att handelsförhandlingarna i den så kallade Doharundan är inne i ett kritiskt skede. Enligt generalsekreteraren borde jordbrukssubventionerna minskas och nya handelsreformer genomföras för att göra det lättare för afrikanska produkter att komma in på marknaden.
Fred och säkerhet
År 2005 lovade G8 länderna utbilda 25 000 afrikanska fredsbevarare och tekniskt stöd till afrikanska unionens trupper. Enbart USA väntas utbilda 75 000 soldater i Afrika före år 2010 och EU stödde Afrikanska unionens fredsarbete med 250 miljoner dollar under åren 2005-2007. Men generalsekreteraren konstaterar att G8 stödet ”inte har varit samordnat och att det skett på ad hoc basis.”
Afrikanska åtgärder
Enligt generalsekreteraren måste de afrikanska länderna själva arbeta hårdare för att öka de nationella inkomsterna och förbättra den ekonomiska produktiviteten. År 2003 lovade de afrikanska regeringarna att stöda NEPADs jordbruksprogram och att senast år 2008 avsätta 10 procent av sina offentliga utgifter för att utveckla jordbruket och landsbygden. Hittills har endast sex länder levt upp till sina löften. De afrikanska regeringarna lovade även år 2001, att öka sina hälsovårdsbudgeter till 15 procent av de offentliga utgifterna, endast sex länder har nått detta mål.
Som en del av NEPAD enades de afrikanska länderna om att skapa ett frivilligt program för att göra en inbördes utvärdering av varandras demokratiska utveckling, människorättssituation och förvaltning. Idag har 29 länder antagit programmet och sju har genomfört en utvärdering.
Generalsekreteraren rekommenderar att de afrikanska regeringarna, medierna och det civila samhället förbättrat medborgarnas deltagande i processen. Han föreslår att de afrikanska länderna genomför ett liknande utvärderingsprogram av milleniemålsarbetet.
Kvinnorna i Afrika har nått vissa politiska framsteg, antalet kvinnliga riksdagsledamöter har höjts från 6 procent år 1990 till 17 procent år 2007.
Generalsekreteraren rekommenderar att länderna i Afrika stöder arbetet för att inkludera alla samhällsgrupper i beslutsfattandet och i utvecklingen.
