De Nordiska talespersonerna levde upp till ländernas rykte som starka förespråkare för utvecklingsbistånd, grön utveckling och jämlikhet under sina tal vid den 68nde generalförsamlingen.
Om detta var förutsägbart, så överraskade statsminister Reinfeldt åhörarna. Reinfeldt använde en annorlunda metafor för att varna för farorna med att använda protektionism som ett verktyg för utveckling. ”Låt mig illustrerar detta genom ett slående exempel”, sade han. ”Enligt Världshandelsorganisationen, betalar konsumenter och stater i rika länder 350 miljarder amerikanska dollar årligen för att stödja agrikultur, tillräckligt för att flyga alla deras 41 miljoner mjölkkor i första klass runt jorden.”
Trots att de andra Nordiska talespersonernas exempel inte var lika fantasifulla, talade alla de manliga talarna om Post-2015 utvecklingsagendan. De poängterade vikten av att inkludera hållbar utveckling och jämlikhet mellan könen i agendan.
Statsminister Fredrik Reinfeldt, betonade vikten av jämlikhet mellan könen i utveckling. Han påminde generalförsamlingen, att varje år upplever 1 miljard kvinnor sexuellt eller fysiskt våld och fler än 800 miljoner dör i komplikationer relaterade till barnafödsel.
”Vi tror starkt att genom att säkerställa jämlikhet mellan könen kan man även förbättra ett lands produktivitet, ekonomi och rättstatsprincip”, sade Reinfeldt.
Ib Petersen, Danmarks permanenta representant vid FN, anmärkte att Danmark, liksom Norge och Sverige, är ett av fem länder som nått målet att donera 0,7 % av BNP till bistånd. ”Danmark bär sin andel av det kollektiva ansvaret. År 2012 donerade Danmark 0,83 % av BNP som officiellt bistånd och Danmark har uppfyllt kriteriet på 0,7 % sedan 1978.”, sade han.
Finske utrikesministern, Erkki Tuomioja, använde dramatiska uttryck för att beskriva allvaret med hållbar utveckling: ”Inför den eskalerande klimatförändringen och den minskande biologiska mångfalden har vi som bäst endast några årtionden på oss att uppnå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.”
Det har diskuterats om de Nordiska ländernas roll inom FN, speciellt eftersom flera bakslag har upplevts då de Nordiska länderna ansökt om positioner i FN. Ämnet diskuterades under seminariet ”Are the Nordic values at stake in the UN” på Hanaholmens kulturcentrum i Finland.
“De Nordiska bakslagen vid viktiga FN val har tvingat oss att fråga hur världen omkring oss förändrats och hur vi kan anpassa oss till den nya situationen”, sade utrikesminister Tuomioja, under sitt öppningstal vid seminariet.
“Mängden nyckelspelare har ökat i takt med potentialen av den ökade makten hos södra stater… Det är tydligt att tävlan inom FN har ökat avsevärt”, tillade Tuomioja.
”Att lyckas påverka, kräver koncentrerade, systematiska och samordnade försök. Jag tror att det är dags för de Nordiska länderna att öka på samarbetet och fokusera våra aktiviteter på gemensamma prioriteter”, sade Tuomioja.
I ett uttalande publicerat i sammanhang med seminariet, sade de Nordiska FN förbunden att det är viktigt att inte ersätta det Nordiska samarbetet med samarbete på EU nivå. I stället borde det Nordiska samarbetet fortsätta och utvecklas ytterligare.
De Nordiska FN förbunden tror att samarbetet även är viktigt eftersom det signalerar ett starkt engagemang i FN. ”Samarbete inom FN signalerar att de Nordiska staterna är villiga att ta ansvar för FN och för dess handlingar. Detta är speciellt viktigt för Island och Norge, som inte är medlemmar i EU”, sade förbunden i uttalandet.
Under generalförsamlingen förespråkade de Nordiska länderna även för en reform av FN, men noterade även dess roll som en global makt.
”Varje dag spelar FN en betydelse för oräkneliga människor på jorden. FN hjälper flyktingar, tillhandahåller humanitär hjälp och räddar barns liv”, sade Gunnar Bragi Sveinsson, Islands utrikesminister.
