De osynliga klimatflyktingarna

Photo: UN Photo/Eskinder Debebe

Photo: UN Photo/Eskinder Debebe

2.12.2013 – Allt eftersom klimatförändringen framskrider kommer allt fler människor att tvingas lämna sina hem och söka sig nya bosättningar. För ögonblicket existerar ingen officiell status för ”klimatflyktingar”, och benämningen är inte heller erkänd inom det internationella flyktingväsendet.

Förra veckan nekades Ioane Teitiotas flyktingansökan av Nya Zeeland. Den 37-årige mannen från en av de små öarna på Kiribati, sade sig fly den stigande havsnivån och ökade miljörisker orsakade av den globala uppvärmningen.

Nya Zeelands högsta domstol ansåg att hans ansökan inte uppnådde de rättsliga förutsättningarna för asyl, som till exempel rädsla för förföljelse eller hot mot ens liv.

FN:s flyktingkonvention erbjuder inte heller långvarigt rättsligt skydd för personer som tvingats fly på grund av klimatförändringen.

Den internationella migrationsorganisationen (IOM) definierar miljömigranter som ”personer eller grupper som, för trängande orsaker av plötslig eller progressiv natur i miljön som påverkar deras liv eller uppehällen, tvingas lämna sina hem, eller väljer att göra så antingen temporärt eller permanent, och flytta inom sitt hemland eller utomlands.” (fri översättning)

De nordiska länderna är något av ett undantag gällande miljöflyktingar. Finland och Sverige är de enda länderna i världen som inkluderar miljömigranter som ”personer i övrigt behov av skydd” i statens officiella migrations- och asylpolitik. Danmark refererar inte direkt till miljömigranter i sin asylpolitik, men har antagit en pragmatisk approach. Till exempel beviljades 31 flyktingar från Afghanistan uppehållstillstånd efter att de flytt torkan i sitt hemland år 2001.

Trots lagstiftning har antalet klimatflyktingar i norden varit marginella. Enligt Esko Repo, asyldirektör på det finska migrationsverket, har Finland har erkänt vissa miljömässiga faktorer då landet beviljat asyl åt vissa flyktingar från Afrika, men inte beviljat asyl på endast miljömässiga grunder. Detta enligt en intervju med landets största tidning Helsingin Sanomat.

Miljömässiga faktorer har emellertid länge påverkat det globala migrationsflödet, och historiskt har människor alltid lämnat platser med hårda eller försämrade levnadsmöjligheter.

Den internationella migrationen, både internt och gränsöverskridande, väntas stiga allt eftersom klimatförändringen sätter sina spår.