Befälhavare Janne Kristina Larsen har tjänstgjort i dansk militär och fredsbevarande styrka från Grönlands glaciärer till Golanhöjderna. Efter att ha tjänstgjort i den danska flottan i Nuuk på Grönland gick hon med i FN:s fredsbevarande verksamhet.
Från 2018 till 2019 övervakade hon utplaceringar av militärobservatörer från UNTSO, FN:s vapentillsynsorganisation. I oktober 2022 återvände hon till UNTSO och leder nu ett förbindelsekontor.
”Även om jag inte hade några kvinnliga förebilder när jag ansökte om att bli fredsbevarare, visste jag alltid att jag ville vara en del av något stort och göra skillnad”, säger befälhavare Larsen. ”Min motivation att gå med i FN och spela min egen roll för att bidra till fred i Mellanöstern hade faktiskt vuxit i mer än 10 år innan jag gick med i UNTSO. Min första utplacering till United Nations Truce Supervision Organisation (UNTSO) var en dröm som gick i uppfyllelse.”
Stadig utjämning i könsfördelningen
Sedan Larsen först gick med i FN:s fredsbevarande verksamhet har det skett en betydande ökning av antalet kvinnor inom de fredsbevarande styrkorna. År 2021 var endast 7,8 procent av personalen inom militär, polis, rättsväsende och kriminalvård i fredsbevarande uppdrag kvinnor. I mars 2022 var 30 procent av den civila personalen i fredsbevarande operationer kvinnor och åtta kvinnor (38 procent) tjänstgör som chefer och biträdande chefer för fredsoperationer. ”Jag tjänstgjorde som militärchef i Jerusalem och var bland annat ansvarig för att se till att man rekryterade en mångsidig pool av välutbildade officerare, inklusive kvinnliga fredsbevarare”, säger befälhavare Larsen.
”Erfarenheten hjälpte mig att förstå vikten av att utplacera kvinnliga fredsbevarande styrkor i flyktiga säkerhetsmiljöer. Det var tillfredsställande att se hur kvinnliga militära observatörer avsevärt bröt kommunikationsbarriärer med kvinnor och barn i samhällen vi tjänade. Jag säger alltid till unga kvinnor som funderar på att tjäna under blå flagg att ”Gör det bara!”. För när du väl blir en del av FN-familjen kommer du att göra skillnad och ditt självförtroende kommer att få ett förnyat uppsving för att uppnå stora saker.”
Mansdominerade miljöer
FN:s fredsbevarande har legat i framkant när det gäller att fram agendan för kvinnor, fred och säkerhet sedan den lanserades med antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 år 2000. FN:s fredsbevarande har satt kvinnors prioriteringar och rättigheter i hjärtat av fred och politiska processer, samt genom att öka kvinnor i fredsbevarande och stödja kvinnor som fredsstiftare i deras samhällen.
”Det är sant att kvinnliga fredsbevarande styrkor möter en svår verklighet under fredsbevarande uppdrag. För det första, de samhällen vi tjänar inom tenderar att vara mansdominerade. Till exempel, i motsats till situationen i norra Europa, upptäckte jag att jag inte alltid kunde prata med eller skaka hand med en man på grund av religiös eller kulturell övertygelse, säger befälhavare Larsen. Det går dock inte att dölja att deltagande i fredsbevarande kan vara särskilt utmanande för kvinnor.
Kvinnors delaktighet
”Utplaceringar är i allmänhet för en period på tolv månader. Det är en lång tid att vara borta från hemmet om du är en ung mamma, eller om du vill utforska andra karriärvägar inom ditt lands armé, påpekar hon.
Larsen är också övertygad om att FN:s fredsbevarande kan förbättras när det gäller arbetsförhållandena för kvinnliga fredsbevarande styrkor. ”Jag tror att ökat kvinnors deltagande i FN:s fredsbevarande bör gå hand i hand med att förbättra vatten, sanitet och hygienfaciliteter på fält som bättre tillgodoser kvinnors behov. Organisationen måste se till att levnadsvillkoren för fredsbevarande styrkor respekterar alla.”