Att använda torskskinn som substitut för människohud kan låta som något ur filmgenren science fiction. Torsk har varit en viktig stapelvara i européernas kost sedan århundraden, men dess skinn har haft litet eller inget värde och hamnar ofta på soptippen. Idag används dock torskskinn för att rädda människors liv och lemmar.
Amputationer
Islänningen Guðmundur Fertram Sigurjónsson, som har universitetsexamina både som
ingenjör och i kemi, utvecklade ett intresse för diabetiska sår och mänskliga vävnadstrauman då han arbetade för ett protesföretag. Diabetes är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har 422 miljoner människor världen över diabetes, och 1,5 miljoner dödsfall hänförs direkt till diabetes varje år. I vissa fall leder diabetes till att blodflödet till ben och fötter minskar, läkningsprocessen för sår är långsam och infektioner är vanliga. I extrema fall kan detta leda till amputation. Den globala årliga förekomsten av diabetesrelaterade amputationer är 140 amputationer/100 000 personer med diabetes. Det betyder att det årligen utförs nästan 600 000 amputationer orsakade av diabetes.
Torskskinn läker skadad vävnad
Baserat på sin yrkeserfarenhet, tillsammans med sin bakgrund i fiskebyn Ísafjörður, kom Fertram på konceptet att använda fiskskinn för att läka skadad vävnad. ”Torskskinn är väldigt lik mänsklig hud, med den mest betydande skillnaden är att mänsklig hud har hår istället för fjäll,” säger han till UNRIC. Huden på mänskliga kadaver, grisar och kor har använts för samma ändamål, men det finns risker att virussjukdomar kan overföras mellan däggdjur, som Creutzfeld-Jacob (den så kallade galna ko-sjukan), svininfluensa och många fler. På grund av denna risk för att sjukdomar smittar kräver tillsynsmyndigheter intensiv kemisk behandling av däggdjursvävnader som används inom medicinapplikationer.
”Nyckelkomponenterna i min upptäckt av att använda torskskinn för att behandla mänskliga sår är att torsken lever vid så låg temperatur att dess virus inte utgör någon risk för människor och metoden innebär att ta bort fiskcellerna från huden utan att förstöra hudens struktur,” säger Fertram.
”Frånvaron av risk för överföring av virussjukdomar gör det möjligt för oss att bearbeta huden på ett skonsamt sätt så att hudens likhet med mänsklig hud bibehålls, medan vävnader som bearbetas från däggdjurskällor kräver intensiv kemisk behandling, vilket gör de skiljer sig från människohud,” säger Fertram. ”Under bearbetningen tas även fiskcellerna bort från fiskskinnet. När fiskcellerna och deras fisk-DNA är borta idetifierar människokroppen inte torskens hud som något främmande, och kort efter implantation gör sig mänskliga celler hemma i det utrymme som tidigare ockuperades av fiskcellerna och omvandlar torskskinnet till människohud.”
Hållbara metoder
Inga giftiga material används i processen, utan man använder vatten, salter och energi. ”Lyckligtvis har vi mycket ren energi här på Island”, förklarar Fertram. Även om metoden är hållbar, för att inte tala om råvaran – med torskskinn som vanligtvis kasseras – har Fertram sin framgång att tacka en ohållbar ekonomisk situation på Island under finanskrisen 2008 och försvinnandet av räkindustrin från Ísafjörður, där han tillbringade somrar i sin ungdom med sina morföräldrar.
”Bearbetningen av räkor var en viktig faktor i den lokala ekonomin på åttiotalet, men på grund av överfiske försvann den, säger Fertram. Lyckligtvis är förvaltningen av fiskebestånden på Island nu mycket bättre och styrs av hållbarhetsmål.”
Guldkanten för Fertram och hans hemstad, som ligger bara 50 km från polcirkeln, är att han skaffade ett övergivet laboratorium som tidigare användes av räkindustrin. Dessutom erbjöd det isländska industriministeriet fördelaktiga bidrag till innovativa nystartade företag efter finanskrisen. Det ständigt växande företaget Kerecis grundades ursprungligen 2007 av Fertram och hans fru Fanney Kristin Hermannsdottir, läkemedelskonsult, som en del av deras konsultverksamhet, men har utvecklats till att bli världens enda tillverkare av regelrätt godkända medicinska fiskskinnsprodukter. Det sysselsätter nu över 400 personer och har en årlig inkomst på 72 miljoner dollar. Marknaden finns först och främst i USA och Tyskland och med en ökning av diabetes i världen ökar efterfrågan på deras produkt.
Enligt Fertrams tidigare erfarenhet av att arbeta för Össur, en producent av artificiella lemmar, var han alltför medveten om hur viktigt det är att förebygga de diabetiska sår som kan leda till amputation. ”Det är inte bara en traumatisk upplevelse för patienten och hela patientens familj, utan patienterna blir ännu mer orörliga och beroende av sina familjer, vilket i sin tur minskar den förväntade livslängden ytterligare. Tyvärr är livserfarenheten för en person som har blivit amputerad bara fem år efter operationen, vilket motsvarar en patient som lider av tjocktarmscancer.”
Nya projekt i horisonten
Nyligen investerade familjen som äger det danska varumärket Lego i Kerceris. ”Detta kommer att hjälpa oss att fokusera mer på att utveckla nya projekt”, förklarar Fertram. ”Vi utvecklar till exempel sätt att använda torskskinn för bråckreparation och bröstrekonstruktion, och forskar också om användningen av torskskinn vid oral kirurgi.”
”Fiskskinnet har applicerbarhet i munhålan vid implantat, då stödjande nya tänder ska föras in i käken,” säger Fertram och tillägger att det finns ett allt större behov av oral kirurgi på grund av populariteten hos tobak och nikotinplåster.
Fertrams innovativa projekt är ett exempel på några av de hållbara lösningar som utvecklats för att hjälpa de hälsoutmaningar som många människor står inför, samtidigt som de skapar positiva ekonomiska effekter i hans ekonomiskt utsatta hemtrakt.