En halv miljon offer för kvinnlig könsstympning i Europa

FGM photo UNICEF

FGM photo UNICEF

Idag lever 500 000 kvinnor i Europa med ärren – såväl de fysiska som psykiska – efter könsstympning. Det motsvarar den sammanlagda kvinnliga befolkningen i Köpenhamn och Oslo. 180 000 kvinnor och flickor i Europa riskerar dessutom att bli omskurna varje år.

Då vi firade den internationella kvinnodagen den 8:e mars, vars tema var våld mot kvinnor, kom kvinnlig omskärelse, eller kvinnlig könsstympning som det egentligen heter, upp till ytan som en av de mest våldsamma formerna av våld mot flickor och kvinnor.

Varför, frågar du dig kanske, skulle flickor som vuxit upp i västerländska samhällen frivilligt gå med på att bli omskurna? Enligt doktor Els Leye, en belgisk forskare som är specialiserad på FGM, förklarar: ”För det första måste vi komma ihåg att familjemedlemmar väldigt sällan berättar vad som komma skall. De säger att en fest kommer att hållas till flickans ära, att hon nu uppnått en viss ålder som ska firas… händelsen presenteras inte som en smärtsam, traumatisk upplevelse. För det andra, som så ofta i fall av barnmisshandel, är det inte ofta ett barn vill rapportera sina egna föräldrar.” Ökad medvetenhet och preventivt arbete –i kombination med nationella åtgärder och rättsskydd- är därför oerhört viktigt.

”Om vi talade om 180 000 barn –eller pojkar- som riskerar att få sina armar avhuggna varje år, skulle vi bevittna allmän bärsärkargång och nationella åtgärder skulle ha etablerats för länge sedan”, sade en av deltagarna på Europaparlamentets seminarium mot kvinnlig könsstympning förra februari. Seminariet, som var en del av den europeiska kampanjen för utrotandet av könsstympning ”End FGM Europe Campaign”, samlade såväl hälsovårdsexperter som representanter för det civila samhället och EU-beslutsfattare för att diskutera åtgärder på EU-nivå gällande FGM-traditionen som ännu inte så länge sedan var nästan helt okänd.

Som FGM-aktivisten Ifrah Ahmed (ursprungligen från Somalia, men numera bosatt på Irland) berättar: ”Då jag kom till Irland som en flykting år 2006 -2006, inte 1996- var den obligatoriska hälsokontrollen en chock för mig. För det första var tolken en man, och det är inte så lätt att prata om intima frågor med en man närvarande. För det andra ryggade sköterskan, som utförde kontrollen, förskräckt och ropade: ”Jesus, hur lyckades du skada dig sådär där nere?” Jag skämdes så otroligt mycket.

Sakta men säkert vaknar Europa och de nordiska länderna upp. Den 6:e mars publicerade EIGE, det europeiska jämställdhetsinstitutet baserat i Vilnius, den första europeiska utredningen om kvinnlig könsstympning i Europa. Rapporten visar att det behövs en mer omfattande approach på EU-nivå, som balanserar skydd, preventiva åtgärder och straffbarhet, för att åtgärda problemet.

Kvinnlig könsstympning är ett typiskt exempel på en tradition som är mycket svår att ändra på utan insatser på alla plan. För att lyckas måste samarbete finnas mellan såväl regeringar inom och utanför Europa, som hälsovårdare, det civila samhället, skolor, kvinnorna själva – och även med de religiösa samfunden, med far- och morbröder, bröder och pappor.

”Även om det nästan alltid är kvinnorna själva som är ansvariga för de praktiska arrangemangen och förberedelserna, är de övriga familjemedlemmarna oftast involverade i beslutsfattandet”, enligt Margaret Chan, chef för världshälsoorganisationen WHO. ”Kvinnlig könsstympning är en symbol för ojämlikhet och representerar samhällets kontroll dess flickor och kvinnor.”

I Sverige

Före år 2008 beviljades asyl i FGM-fall endast på basen av tortyr. Efter 2008 utlyste migrationsverket att könsstympning kunde vara en orsak för asyl som en form av könsbaserad förföljelse. Även om inga tillförlitliga studier gjorts om den nationella omfattningen av könsstympning, finns det ett avsevärt antal organisationer och officiella instanser som arbetar med FGM inom ramen för sina aktiviteter. I Sverige förekommer även ett brett samarbete mellan olika aktörer (offentliga såväl som icke-statliga) i kampen mot kvinnlig könsstympning.

Det finns fyra olika typen av kvinnlig könsstympning (på engelska mer känd som FGM, Female Genital Mutilation), varav den gravaste är infibulation (även känd som faraonisk omskärelse). I detta fall avlägsnas största delen, eller alla, genitalier, traditionellt med en kniv, varefter såret sys ihop med tråd eller med en tagg. Ingen bedövning används under operationen, och desinficeringen är oftast mycket bristfällig. Ingreppet utförs oftast av traditionella barnmorskor eller omskärare som brukar spela en central roll i samhället. Dagens oroande, och ökande, trend är dock att professionella hälsovårdare utför ingreppet – vilket är situationen idag i ungefär 18 % av fallen – och därmed bidrar till legitimeringen och upprätthållandet av den förödande traditionen.

FGM Map