En offentlig utfrågning inleds i Internationella domstolen i målet om ”folkmord” i Gaza

Idag ska Sydafrika höras i FN:s internationella domstol och högsta rättsliga organ ICJ i Haag. Situationen föranleds av det faktum att landet anklagat Israel för folkmord på grund av kriget i Gaza – och vill nu att det ska prövas i domstolen.

En offentlig utfrågning kommer att hållas den 11 och 12 januari i Haag för de ”provisoriska åtgärder” som Sydafrika har begärt.

Anmälan åtföljs i praktiken av en begäran om nödåtgärder som sannolikt kommer att beordra ett slut på fientligheter, motiverat av attacken den 7 oktober i Hamas, som dödade 1 200 människor i Israel och skadade fler än 5 000 personer. Pretoria uppmanar ICJ att beordra Israel att sluta döda och orsaka allvarliga psykiska och fysiska skador på det palestinska folket i Gaza genom att döda dem samt ”orsaka allvarliga kroppsliga och psykiska skador och att tillfoga dem livsvillkor som siktar på att åstadkomma deras fysiska förstörelse”, och att ge tillgång till humanitär hjälp.

En exteriör av en ståtlig byggnad
Internationella domstolen i Haag är ett av FN:s huvudorgan. Foto: ICJ

1948 års folkmordskonvention

Med en dödssiffra på fler än 22 100 människor mellan mitten av oktober och den 3 januari, åberopar Pretoria ”sina rättigheter och skyldigheter” för att förhindra folkmord och ”för att skydda palestinierna i Gaza”. Dessa rättigheter och skyldigheter utövas inom ramen för 1948 års FN-konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott.

Konventionen föreskriver att stater kan vidta rättsliga åtgärder för att förhindra att ett folkmordsbrott inträffar. Den ålägger stater som är parter i konventionen att vidta åtgärder för att förebygga och bestraffa brottet folkmord.

De provisoriska åtgärder som Sydafrika begärt för att upphöra med fientligheterna, såvida de vidtas av ICJ, är inte juridiskt bindande.

En man i formell klädsel som talar inför åhörare
En utfrågning vid Internationella domstolen 2022. Foto: UN Photo/Frank van Beek
A member of the delegation of Bolivia on the second day of the hearings.

Separat förfarande från redan pågående ärende

Detta förfarande är skilt från ett annat ärende rörande Israel och Palestina, som väckts av FN:s generalförsamling till ICJ.

Ett rådgivande yttrande angående ”de rättsliga konsekvenserna av Israels praxis och politik i det ockuperade palestinska territoriet, inklusive östra Jerusalem”, begärdes av ICJ genom en resolution från FN:s generalförsamling, antagen den 30 december 2022, innan den nuvarande konflikten bröt ut.

En folksamling i en offentlig byggnad
Representanter för Ukraina håller en pressträff efter domstolens avgörande om den ukrainska invasionen av Ryssland. Foto: UN Photo/Frank van Beek

Ansträngda relationer mellan Sydafrika och Israel

Sydafrika, som präglades av apartheidregimen från 1948 till 1991, har en lång historia av solidaritet med Palestina, vars rätt till självbestämmande det försvarar. Den israeliska ambassadören i Pretoria återkallades den 20 november, innan den sydafrikanska nationalförsamlingen, med 248 röster mot 91, antog en motion som rekommenderade att den israeliska ambassaden skulle stängas fram till tillkomsten av vapenvila i Gaza. Den 21 november 2023 avbröt Pretoria de diplomatiska förbindelserna med Tel Aviv och återkallade sina diplomater för att protestera mot de israeliska attacker på Gazaremsan som beskrivs som ”folkmordshandlingar”.

Ärendet kan dra ut på tiden

Det israeliska utrikesdepartementet reagerade den 29 december på Sydafrikas klagomål inför ICJ och sa att ”Israel avvisar förtal med avsky.” Israel har undertecknat folkmordskonventionen och kommer att vara representerat i Haag. Enligt en hög israelisk tjänsteman ”kan den juridiska kampen dra ut på tiden och omfatta flera år, men Israels omedelbara prioritet är att omintetgöra en interimistisk order som kan tvinga fram en vapenvila i Gaza.”

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19