Gräsmarker har en stor potential att lindra klimatförändringen.
Gräsmarker har en stor och outnyttjad potential att lindra klimatförändringen genom att absorbera och lagra koldioxid, säger FAO i en ny rapport. Betesmarker och slättlandskap kan lagra mer kol än vad skog kan om de förvaltas på ett bra sätt.
Genom sina 3,4 miljarder hektar täcker gräsmarker cirka 30 procent av jordens isfria yta och utgör 70 procent av all jordbruksmark. Därför har de en viktig roll i arbetet med att minska sårbarheten och förbättra anpassningen för ett förändrat klimat för den dryga miljard människor som är beroende av boskap för sin överlevnad, enligt rapporten Kopplingen mellan klimatförändringen och pastorala samhällen belägna i torra områden (pastoralister = folk som försörjer sig på boskapsskötsel).
Världen kommer att behöva använda alla möjliga åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen så att den inte överstiger två grader Celsius, säger FAO:s biträdande generaldirektör, Alexander Müller. Enligt honom kan jordbruksmetoder som ökar kolinlagring i jordar och vegetation bidra till minskade växthusgasutsläpp. Vidare menar han att på så sätt kan jordbrukets produktivitet och buffertförmåga (resiliens) stärkas och därigenom bidra till tryggad tillgång till mat och fattigdomsbekämpning.
Markförstörelse
Av allt kol som finns lagrat i marken beräknas 30 procent finnas i betesmarker. Om man räknar in det kol som lagras i träd, buskar och gräs så ökar denna andel ytterligare. Betesmarker är särskilt sårbara för markförstöring som en följd av t.ex. överbete, försaltning och försurning. Hela 70 procent av världens betesmarker är drabbade av en eller flera av dessa processer. Det finns en risk för överexploatering av marken som ett resultat av en snabbt stigande efterfrågan på kött- och mejeriprodukter.
Genom att förbättra förvaltningen och bevara andelen organiskt material i marken kan jorderosion och förlusterna från bränder och överbetning minska. På så sätt kan upp till en miljard ton kol per år bindas. Men för att få detta till stånd krävs kraftfulla och samordnade global insatser och en lämplig finansiering. Resurser för att tillämpa dessa nya förvaltningsmetoder på 5-10 procent av de globala betesmarkerna fram till 2020 finns att tillgå. På så sätt kan 184 miljoner ton kol lagras varje år.
För att dessa förvaltningsmetoder ska kunna förverkligas måste även andra faktorer beaktas. Markrättigheter och konkurrens från jordbruket kan utgöra hinder i dagsläget. Pastoralister som förvaltar markerna måste även ha tillgång till utbildning och sjukvård.
Bekämpa torka
Genom att öka andelen kol som lagras i gräsmarker kan pastoralister lättare anpassa sig till klimatförändringen eftersom en ökad kolhalt förbättrar markens förmåga att hålla vatten vilket gör den bättre rustad för att klara torka.
En ökad kolinlagring kan även bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Enligt vissa beräkningar har gräsmarker bara något lägre potential till att understödja den biologiska mångfalden än våra skogar. Men det finns belägg för att antalet djur- och växtarter samt mikroorganismer som lever i betesmarker minskar oroväckande snabbt till följd av misskötsel, ändrad markanvändning och klimatförändring.
Rapporten föreslår att förbättrade förvaltningsmetoder för gräsmarker bör räknas som en prissatt ekosystemtjänst. Insatser som bidrar till ett hållbart bruk av gräsmarker och till att återställa dessa markers potential för att lagra kol bör främjas.
Sådana insatser kan förutom att minska klimatförändringen, bidra till en klimatanpassning och förbättra utkomstmöjligheterna för både pastoralister och agro-pastoralister.
Läs mera här.
Läs mera om FAO Norden
