Flyttfåglar: till månen och tillbaka under en livstid

Varje år flyger fjälltärnan, flyttfåglarnas världsmästare, 70 000 kilometer. Det är vårens förebud i Arktis, men till hösten flyger den arktiska tärnan mer än tio tusen kilometer för att njuta av sommaren på södra halvklotet i Antarktis.

En uggla i snö
Snöugglan lever i Arktis. Foto: Daníel Bergmann.

Under en arktisk tärnas livstid (upp till 30 år) täcker fågeln ett avstånd som motsvarar att flyga till månen och tillbaka.

World Migratory Bird Day, Världsdagen för flyttfåglar, uppmärksammas två gånger om året, den 13 maj och i 14 oktober 2023. Det är en god tanke att flyttfåglar firas två gånger om året eftersom de per definition är den mest internationella av alla arter.

Den isländska fotografen Daníel Bergmann njuter av flyttfåglarnas ankomst på våren. Inte konstigt, eftersom att fotografera fåglar skulle vara mycket torftigare utan dem. De utgör en majoritet av de fåglar som häckar på Island.

En fågel
Myrspoven häckar i nordliga klimat på sommaren och flyttar söderut på vintern. Foto: Daníel Bergmann

Stora utrymmen i fara

Fokus på World Migratory Bird Day 2023 ligger på ämnet vatten och dess betydelse för flyttfåglar. Detta är ett problem som Bergmann och andra medlemmar i Fuglavernd (BirdLife Island) är ganska oroliga för, inte minst lokalt.

”Den största förändringen i livsmiljön är planer på massiv skogsplantering,” säger Bergmann och syftar på planer på att plantera hundratusentals träd för att ersätta några av de stora tomma ytor som ön är känd för. Avsikterna är goda: att låta träden ta upp CO2 från atmosfären och släppa ut syre i utbyte. Detta minskar dock livsmiljön för gäss och våtmarkerna där vadande fåglar trivs.

”Vi tycker att vårt ansvar är stort eftersom Island hyser hälften av världens småspovar och en tredjedel av arten ljungpipare. Nu är avsikten att radikalt och snabbt förändra den miljö som dessa fåglar har känt till i århundraden. Detta och massiva planer på att bygga vindkraftverk är de ämnen vi följer nära lokalt.”

En flygande örn
Mindre än hälften av de isländska fågelarterna flyttar inte söderut. Ett exempel är havsörnen. Foto: Daníel Bergmann.

Vila och tanka

Bergmann påpekar att Island fungerar som ”bensinstation” för tusentals fåglar, inte minst gäss på väg från Europa till Nordamerika.

Den stora majoriteten av flyttfåglarna är beroende av akvatiska ekosystem under sin livscykel. Våtmarker i inlandet och vid kusten, floder, sjöar, bäckar, kärr och dammar är alla viktiga för att äta, dricka eller häcka, och även som platser för vila och tankning under sina långa resor.

Tyvärr blir akvatiska ekosystem alltmer hotade runt om i världen och så även flyttfåglarna som är beroende av dem. Den ökande mänskliga efterfrågan på vatten, såväl som föroreningar och klimatförändringar, har en direkt inverkan på tillgången på rent vatten och bevarandestatusen för många flyttfåglar.

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19