Havsnivåhöjningen är inte längre ett avlägset hot utan en pågående global kris, med djupgående konsekvenser för kustsamhällen, ekonomier och infrastruktur.
Denna varning härrör sig från FN:s generalsekreterares specialrapport om utmaningar relaterade till havsnivåhöjning och sätt och metoder för att hantera dem. Rapporten understryker att fenomenet accelererar i en aldrig tidigare skådad takt i mänsklighetens historia.
Enligt rapporten stiger de genomsnittliga havsnivåerna på grund av varmare vattentemperatur och att glaciärer och ismassor smälter. År 2024 nådde den årliga ökningen nästan sex millimeter, den högsta nivån som någonsin registrerats. Idag bor omkring 770 miljoner människor, motsvarande en av tio personer på jorden, i kustområden mindre än fem meter ovanför högvattenlinjen och är de är redan utsatta för betydande risker.
Nordiska länder
Danmark vore det mest sårbara av de fem nordiska länderna. Översvämningar kan förväntas bli allt vanligare vid låglänta kuster.
Norges branta fjordkust begränsar hur mycket land som kan översvämmas, och landhöjningen hjälper till att minska påverkan i många regioner.
I Sverige skiljer sig bilden markant mellan söder och norr. Södra Sverige skulle uppleva ökad kusterosion och översvämningar. Norra Sverige skulle fortfarande vara relativt skyddat på grund av fortsatt upplyftning av landet.
Finland är förmodligen det minst sårbara av de nordiska länderna, även om Helsingforsregionen fortfarande skulle möta betydande utmaningar.
Slutligen skulle Island klara sig betydligt bättre än de flesta låglänta länder, tack vare sin branta topografi och pågående landhöjning, men dess kustnära bosättningar och infrastruktur skulle ändå möta betydande utmaningar.
1,2 miljarder kan ha fördrivits till 2050
Rapporten betonar att effekterna sträcker sig långt bortom miljöfrågor. Effekterna av havsnivåhöjningen hotar försörjning, säker tillgång till livsmedel, kulturarv, mänskliga rättigheter och ekonomisk stabilitet. FN varnar för att utan brådskande anpassningsåtgärder kan upp till 1,2 miljarder människor drivas på flykt år 2050, medan flera samhällen på Stilla havets öar redan har påbörjat flyttprocesser till följd av den gradvisa förlusten av land.
De ekonomiska konsekvenserna är lika alarmerande. Skadorna på kustinfrastrukturen uppskattas för närvarande till mer än 1,8 biljoner dollar, och de årliga globala förlusterna kan nå mellan 1,2 biljoner och 4 biljoner dollar vid seklets slut om anpassningsåtgärder inte genomförs. I Karibien, där havsbaserad turism står för en betydande andel av exporten, kan nästan 40 procent av stränderna försvinna till 2050, vilket äventyrar en viktig regional inkomstkälla.
Rapporten presenterades på måndagen av FN:s biträdande generalsekreterare Amina J. Mohammed under det 55:e mötet för ledare för Stilla havets öar i Palau.
Rättigheter för de drabbade folken
Rapporten lyfter också fram effekterna av stigande vattennivåer angående de grundläggande rättigheterna för drabbade befolkningar. Tillgången till bostäder, säker tillgång till dricksvatten, sanitet, mat, sjukvård och utbildning hotas alltmer i många delar av världen. Ursprungsbefolkningar och invånare i små östater identifieras som de mest utsatta grupperna, och står inte bara inför ökande fysiska risker utan också förlust av kulturarv och historiska band till sina förfäders marker.
Bland de utmaningar som identifierats finns komplexa juridiska frågor relaterade till staters suveränitet och maritima gränser. FN hävdar att havsnivåhöjning inte bör påverka staters kontinuitet eller deras rättigheter över maritima zoner och havsresurser som erkänns enligt internationell rätt. Generalsekreteraren uppmanar till starkare internationellt samarbete och antagandet av en robust politisk deklaration från medlemsstaterna för att säkerställa rättslig stabilitet och skydd av berörda befolkningar.
För att hantera krisen lägger rapporten fram 18 rekommendationer till medlemsstaterna, inklusive accelererade minskningar av växthusgasutsläpp, starkare tidiga varningssystem, ökad finansiering för klimatanpassning, förbättrad insamling av vetenskapliga data och stöd till utsatta samhällen. Rapportens centrala budskap är tydligt: havsnivåhöjningen håller redan på att förändra världen och kräver ett brådskande, samordnat och multilateralt svar för att skydda människor, ekonomier och ekosystem under de kommande decennierna.