Folkrätten måste utvecklas så att skyldigheten att skydda går före den traditionella synen på statssuveränitet. Dagens FN-möte är avgörande för om människorna i Syrien ska kunna börja se ett ljus i mörkret. Det skriver Aleksander Gabelic och Linda Nordin, Svenska FN-förbundet.
För ett halvår sedan, på årsdagen av det syriska folkets resning den 15 mars, fanns fortfarande en strimma av hopp. Kofi Annan hade lanserat sin fredsplan, debattens vågor gick höga i FN:s säkerhetsråd och människor samlades världen över för att visa sin medkänsla med krigets offer.
När generalförsamlingen möts i dag för att diskutera principen skyldighet att skydda har situationen i Syrien försämrats dramatiskt. Återkommande rapporter talar om massakrer, tortyrcentra och massgravar. Våldet drabbar så gott som uteslutande civila inklusive kvinnor och barn. FN räknar nu med minst 17 000 döda – mer än dubbelt så många som i mitten av mars. Utsikten att samla parterna kring en fredlig lösning tycks vara närmast obefintlig.
Vi och många med oss har kritiserat att FN:s medlemsländer inte har gjort tillräckligt i Syrien. Kofi Annan och chefen för FN:s observatörsstyrka Robert Mood har avgått i protest mot att stormakterna i säkerhetsrådet, framför allt Ryssland och Kina, gång på gång har förhindrat ett kraftfullt agerande. Tyvärr har inte heller FN:s generalförsamling använt de möjligheter som står till buds. En orsak är att många länder resonerar enligt gamla mönster trots att alternativ finns.
FN:s medlemsländer bör inför dagens möte ta fasta på följande:
• Försvara skyldighet att skydda.
Förra årets militära insats i Libyen har blottat en spricka mellan världens länder i synen på hur långt man kan och bör gå för att värna mänsklig säkerhet. Avgörande är att länder som stödjer skyldighet att skydda, bland dem EU och Sverige, är beredda att försvara principen.
• Använd försiktighetsprincipen med måtta.
Brasilien betonar i ett diskussionsunderlag inför dagens möte att militära insatser ska genomföras försiktigt och ansvarsfullt. Det är av godo, men kriterierna för ett ingripande får inte göras så detaljerade att världens länder aldrig kommer att stoppa storskaliga människorättsbrott.
• Gör FN:s fredsinsatser mer flexibla.
Omfattande konflikter under de senaste tjugo åren visar att FN måste kunna värna mänsklig säkerhet även utan parternas medgivande. Sådana insatser bör kunna ges även fredsframtvingande mandat – och möjlighet att genomföra dem. För det krävs att medlemsländerna, inte minst i väst, bidrar med trupp i högre grad än i dag.
• Låt generalförsamlingen ta över.
Generalförsamlingen borde redan i somras ha rekommenderat medlemsstaterna att stoppa vapenleveranserna till al-Assad och försvårat för stater som fortsätter att beväpna regimen. Som en motsvarighet till FN:s beredskapsstyrka UNEF på 1950-talet hade man också kunnat inrätta en multinationell militär styrka med placering i till exempel Turkiet.
• Tala med länderna i regionen.
Kofi Annans krav på att inkludera Iran och Saudiarabien i samtalen om Syrien stötte på patrull från bland andra USA. Förhoppningsvis finns i dag en större insikt om behovet av att tala även med regimer vars värderingar vi inte delar. Arabförbundet bör uppmuntras att tillsammans med det nya FN-sändebudet Lakhdar Brahimi åter ta en aktiv roll i Syrien-konflikten.
• Humanitär hjälp kräver säkerhet.
FN:s nye vice generalsekreterare Jan Eliasson har efterlyst större ekonomiskt stöd för att FN ska kunna ge skydd och humanitär hjälp åt Syriens två och en halv miljoner behövande. När vi i nästa vecka möter Eliasson i New York kommer vi att understryka att också säkerheten måste garanteras. Militär närvaro, skydd för flyktingar och övervakning av gränsområdet är nödvändiga komponenter.
Sedan FN-toppmötet 2005 har såväl säkerhetsråd som generalförsamling bekräftat sitt stöd för principen skyldighet att skydda. Principen är ett stort framsteg och ursprungligen en reaktion på misslyckandet att förhindra massmorden på Balkan och i Afrika på 1990-talet. Trots det finns fortfarande ett motstånd bland många länder. Uniting for peace-förfarandet ger generalförsamlingen stöd att agera när säkerhetsrådet är blockerat. Försvaret för mänsklig säkerhet kräver att folkrätten utvecklas och att den traditionella synen på statssuveräniteten överges till förmån för omsorgen om människors säkerhet.
Dagens möte i FN är en värdemätare och avgörande för om människorna i Syriens ska kunna börja se ett ljus i mörkret.
ALEKSANDER GABELIC
ordförande Svenska FN-förbundet
LINDA NORDIN
generalsekreterare Svenska FN-förbundet
